I vårt sovrum har vi två fönstergluggar på varsin vägg. Det är inga regelrätta fönster. Utvändigt är det bara ett galler och invändigt är det luckor och myggnät. Luckorna står ständigt öppna så vi har bra kontakt med omgivningen även nattetid. Vi får också lite behaglig luftväxling. Men nattsömnen är ganska ostörd förutom att vi har ett par tuppar som sätter igång frampå småtimmarna. Hönsgården är bara några meter från husväggen. Augustine har nog ungefär 500 hönor så vi har ingen brist på ägg och hönsstek blir det då och då.
Kl 10 åkte vi till Baobab-kyrkan. Det blev kikongoversionen idag. Som brukligt är det många moment i en gudstjänst här. Man ber många böner för olika behov. En omfattande del var välkomnandet av gäster från när och fjärran. I detta moment blev Bernt, Julienne och jag indragna. Jag hälsade från vänförsamlingarna i Sverige, Hökerum och Blidsberg och sa några ord om vår vistelse i Matadi. Några i församlingen påstod att höra svenska är som att höra ett himmelskt språk, sedan spekulerade pastorn om vad det blir för språk i himlen, om det blir kikongo eller svenska, det återstår att se. Förmodligen blir det så att vilket språk man än talar förstår man varandra. Kl 13 avslutades gudstjänsten.
Ett möte i kyrkan som jag uppskattade var mötet med pappan till en som skulle bli entreprenör. Entreprenören grundlurade oss och istället för att starta ett företag köpte han en bil för de 3000 dollar som vi lånade honom. När bedrägeriet uppdagades markerade vi tydligt vad som gällde. Pengarna skulle betalas tillbaks omgående. Pappan har tydligen ordnat fram pengarna. Den sista delen av lånet betalades i veckan som gått. Jag fick idag möjlighet att visa min uppskattning och tacka honom för hans hederlighet och för att han höll vad han lovat. Självklart, uttryckte han, han hade bara gjort vad han lovat. Om det funnes fler människor av det virket skulle livet bli betydligt lättare för många.
Varmt är det idag, ca. 30 – 40 C. Bernt och jag tog en siesta innan middagen. Augustine bjöd på grillad fisk, ris, maniok, stekbananer, sakasaka – kongolesisk spenat, ärtor och morötter och tre rätter till som vi inte har något namn på. Ingenting saknas på bordet och det går ingen nöd på oss. Vi äter oss mätta varje dag och mår bra av maten.
Sex katter finns i huset, två mammor och fyra ungar. Mammorna har tydligen fått kattungar samtidigt. Ungarna sköter de gemensamt och diar dem växelvis. De tar ibland matrast vid mitt skrivbord där de lägger sig i en enda hög. Intressant. De får gärna vara där men jag är ingen större kattentusiast. Bernt däremot är kattälskare.
Efter middan blir det bloggskrivning och förberedelser inför veckan. Det gäller möten med entreprenörer, politiker och myndighetspersoner.

Hej! Jätteroligt att läsa era redogörelser om vad ni är med om! Jag avundas er – dock inte magsjukan! Hoppas ni slipper sådant under resten av tiden.
Jag måste tala om att mina korgar från Koko i Luozi kom idag, skickade av Uno Pettersson. Det var en glad överraskning. Så nu behöver ni inte tänka på dem när ni så småningom åker hem. Tack för det ni tog med till Kinshasa!
Ha en bra och givande vistelse i de båda Kongo! Hälsa dem ni vet att jag känner!
Allt gott!
Ulla
Hej igen!
Ni kan väl bara bekräfta att min upplysning om korgarna har kommit fram.
Hälsn. Ulla