Our driver in Kinshasa, Guylain
Dagen har i huvudsak gått åt att resa till Kimpese, styvt 200 km. Vår chaufför i Kinshasa, Guylain tog oss från hotellet till en taxistation, i alla fall något åt det hållet. Där fick Yapeco tag i en hyfsad bil med en ägare som hette Fiston. Himmelens fönster råkade vara öppna under omlastningen så Yapeco blev helt genomblöt, Bernt och jag slapp undan med något mindre blöta, Fiston jobbade i bar överkropp. Omlastningen tog en liten stund. Våra fyra resväskor var omkring 100 kg plus en del småväskor, så hade Yapeco inhandlat två lådor papper och en del annat smått och gott till sitt kontor.
Utöver allt bagage var det en passagerare till. Bilen blev välpackad men det var inte trångt och vi hade inga getter på taket eller några andra levande varelser stående baktill, liggande på motorhuven eller hängande på sidorna. Hela bilens kapasitet, som kongoleserna ser det, var alltså inte utnyttjad. Vad jag förstår lastar bilarna minst dubbelt så mycket här som i Europa och poliskåren har ingen aning vad överlast är för något. Viste de det skulle det bli en fantastisk inkomstkälla för trafikpolisen. På resan idag har vi stött på ett tjugotal poliser, ingen ville ha något, glädjande, men allt var ju perfekt så inget att undra på att vi kom undan så billigt, eller kan det vara uppförandekoden som förfinats.
Vi startade den här delen av resan mer eller mindre genomblöta. Fistone hade nu tagit på sig en tröja, och såg helt rekorderlig ut. Skönt i Kongo att inte frysa om man blir blöt, och efter ett par timmars resande var vi torra igen.
KL 15 var vi framme i Kimpese och tar in hos våra vänner Nganga och Nsiku Therese. Vi har bott här under fem kongoresor och för det mesta vid två tillfällen på varje resa. De är utomordentligt gästvänliga och det är mycket bra att bo här. Hos varje familj vi bor hos här i Kongo kompenserar vi för den belastning det innebär att ha gäster i maten och annan service. I dag serverades middagen efter en timma med ris och kyckling, tomater, lök, sakasaka och maniok. Till dessert banan.
Hej Yngve och Bernt!
Gott att se att ni har kommit tillrätta, så bra man nu kan komma till rätta när man ständigt är på resande fot.
Ber att Gud öppnar dörrar för er, där de ska vara öppna. Här hemma är det fortfarande vår i luften. Har just bytt däck på min bil, vilket känns som en riktig vårhandling.
Fortsätter följa er blogg med intresse och böner.
hälsar
torgny
Åhhh vad det tar tag i oss när vi läser detta…vi skulle såå gärna vara med! trots blötan. Vi inser mer och mer att vi simmar omkring i vår lilla ankdamm…
(bilden på inskränkthet) och gör småproblemen till ibland stora berg. Så, om hälsan står oss bi måste det bli en ny resa även för oss! Hälsa vännerna!!! Nu, när ni läser detta har ni väl lämnat Kimpese och familjen Nganga för denna gång – annars hade vi bett om vår hälsning! Ser i ert reseschema att ni kommer tillbaka dit återresan till Kin. Vi undrar hur långt de kommit på sitt hotellbygge? Kan det vara färdigt??? Knappast troligt/ I-M’s kommentar.
Lycka till i Matadi o HÄLSA familjerna Yapeco och Kukangisa!
I-M o B
P.s. broder B är bättringsvägen, även om lite sviter finns kvar…han har iallafall varit ute på en 7km lång morgonpromenad! Själv är jag ”urusel” i en ny förkylning/ är det Kongovärmen som fattas mig? D.s.