Three spectators

Vi lämnade Kimpese 07.30. Den första taxin tog oss till Bandalungwa och där blev det byte till en ny taxi. Nästa stopp blev i Inkisi där vi hälsade på pastor Damas Mangikulua med fru Aline. De har båda varit med i vår utbildning och vi hade en del att stämma av med dem. Mötet inleddes och avslutades med bön och däri mellan pratade vi om entreprenörskap. Damas förhörde sig också om Baobab kyrkan och Matadi, där han tidigare var pastor. Aline bjöd också på Cocacola och kex.

Vid tolvtiden var vi i Kinshasa men blev stående i ett trafikstopp ungefär en timma. Trots polisens tappra försök att lösa upp knutarna så tog det tid. Gatubyggnaderna hänger inte med utökning av bilparken. Sedan har väl kongoleserna den egenheten att tryck på lite för häftigt, det gör att det blir riktigt tillkorkat ibland, bil intill bil tätt packade, ingen har det minsta lilla svängrumme.

Trafikstoppet gjorde att vi först vid tretiden kom till Immigrationsverket. Vi hade ett problem med våra Visum. I det står det att vi fick komma in i DRC en gång. Jag hade satt en bock på fel ställe i min visumansökan, men Bernt påstår att han satte bocken på rätt ställe, men det står lika i båda passen. Vi skulle nu till Brazzaville och ska åter till Kinshasa och N´djili airport för att flyga hem om 2 veckor. Vi trodde att det bara var att ändra ordet en till två. Så enkelt går det inte att göra i ett byråkratiskt Kongo med ordning och reda.  Det blir ett nytt visum plus ett par blanketter som kostar 50 USD var. Hela notan blev 233 USD för oss var (1500 SEK). Det blev en dyr läxa, men det är bara att bita i det sura äpplet. Vi försökte på knallevis att berätta hur många gången vi varit här, nu sjunde gången, förra gången vi var här stod det flera istället för en för inresa, och att vi är ute bara i ädla syften, tycker vi i alla fall själva. Inget bet på tjänstemannen, han bara läste innantill i regelboken, punkt slut.

Vi kan komma nästa dag kl 11 och hämta visum, om vi betalar i förskott, annat betalningssätt är otänkbart.  Ojdå, en prövning till, de kommer sällan ensamma, en övernattning i Kinshasa och de väntar oss idag i Brazzaville. Det var bara att lägga om planerna. Vi sover över på Nzo Binati. Här fanns två rum lediga. Vi är alltså tre, vår följeslagare Yapeco är med oss.