Yapeco hade väl förberett fem entreprenörer för individuella samtal. Augustine kom kl 08,00. Hon vill utöka sitt hönseri från 600 hönor till 3000 dessutom ha kycklinguppfödning. Hon öppnade mötet på kongolesiskt vis med bön. Bönen ligger nära till hands och är naturligt för en kongoles. Hon får inte låna så mycket hon önskade. Mina vänner knallarna fick sänka de önskade lånen för några av lite olika anledningar. De gjorde den bedömningen i höstas. Alla var väl informerade om hur stora lån vi beviljat. Augustine är för övrigt Yapecos fru. De sammanlagda lånen till alla tio blir 29 000:, US dollar. Entreprenörerna hade gjort gruppindelningen och valt ordförande, v ordf. och sekreterare i respektive grupp. Två grupper, fem i vardera. Ordf. samlar gruppen en gång per månad för uppföljning och rapportering genom vår hemsida.

Dagen agenda bestod av nio punkter: Genomgång av uppgjord budget och justeringar, specifikation av investeringen – till vad används lånet, likviditetsbudget, genomgång av revers, genomgång av borgensförbindelse och regelverk, plan för återbetalning, bankfrågor och övriga frågor.

Näste man på banan var Muditu kl 10.00. Tyvärr hade han missuppfattat lånets storlek, trots att vi är mycket tydliga. Både muntligen och skriftligen har alla fått information om lånen och villkoren. Muditu odlar maniok, jordnötter och sojabönor och grönsaker. Han behöver en bil för att komma till marknaden i rätt tid och få en vettig logistik. Han utökar nu sina odlingar till att omfatta 8 ha och de ligger ett par mil utanför stan.

Efter lunchen kom Damas. Han är också odlare och har en areal på 4 ha i Kimbala. Ett komplement till arbetet i kyrkan.  Förutom affärer pratade vi en hel del om vår vänrelation, Baobabkyrkan – Blidsberg och Hökerums Missionskyrkor. Globala gruppen träffas på lördag eftermiddag.

Kl 15 kom Jean Pierre. Han har köpt en lastbil i Tyskland och behöver hjälp med transportkostnaden till Kongo. Han får det största lånet men får ändå knappt hälften mot vad han önskade.  Han får ett lån på 7000 US dollar. I vårt bankmöte kommer vi att ta upp hans situation.  Banken bör ställa upp med samma belopp som vi gör.

Siste man ut var Axel . Han kommer att starta ett hönseri i mindre skala. Det blir ett komplement till hans arbete i Kiamvu-kyrkan. Hans företrädare hade också hönor så det är ganska väl förberett för ett nytt hönseri.

Yapeco, vår man i Matadi och vår tolk Julienne fungerar väldigt bra. Efter ett par möten så behöver Bernt och jag inte säga så många ord. De tar över, vi slipper att trötta entreprenörerna med svenska och det hela blir mer effektivt. Vi levererar bara handlingarna och de förklarar. Jag gjorde dessutom ett program i Excel som räknar ränta under lånets löptid med samma belopp vid varje betalningstillfälle. Vi kunde också göra lite skräddarsydda lösningar i programmet.

I Kongos unga finns många duktiga ämnen till entreprenörer. Man behöver bara stanna i en by, på stubinen kommer minst ett tiotal tjejer och killar och vill sälja alla dessa frukter och grönsaker som finns i Kongos rika skafferi. De är envisa och går det inte att sälja på ett sätt så gör man på ett annat vis för att bli av med sina produkter och detta kryddar de glädje och stor energi. Om man sedan tillsatte ekonomiska kunskaper och planering så skulle Kongo få världens bästa entreprenörer. Det är nog på detta sätt som Kongo ska lyftas, eller vad tror du? Kommentera gärna!