Alain Mbemba berättar om läget i Kongo Brazzaville vid besöket i Sverige juni 2016

Från Niosi-gruppen i Brazzaville, Alain Mbemba skriver:

Den 17 oktober 2016 startade vi entreprenörsutbildningen utifrån MSG:s dokumentationsguide anpassad till kongolesiska förhållanden. 25 av de 31 anmälda personerna deltar I denna omgång. Sex personer hade inte tid att vara med när allt kom omkring.

Vi har tre utbildningspar, alltså sex utbildare som finns med hela tiden. Vi har vidtalat en teolog som ska ge de bibliska grunderna för affärsverksamhet, liksom någon som talar om mikrofinansiering och företagsregler I övrigt.

Mycket intressant. Första dagen var Anne Sundberg med och dagen efter var Hans Norelius på besök.

Jag ska skicka foton inom kort. De har du här nedan

BIKONS styrelse

I går kväll deltog jag i ett av BIKONS styrelsemöte. Bikon står för bistånd Kongo. Mötet inleddes med att Föreningens kassör Anders Nyström bjöd på smörgåstårta. Josef Nsumbu gav oss en uppdatering av vad som händer i Kongo Kinshasa. Det finns en stark opposition och i mitten på september genomfördes en stor demonstration i Kinshasa med syfte att få till ett presidentval. Josefs redogörelse kan sammanfattas med stor politisk oro. Ingen vet vad som kommer att hända framöver.

BIKON stöttar barnhem och skolor i särskilt utsatta områden i Kinshasa och gatubarnsverksamhet i Kimpese. De hjälper också fattiga familjer med skolavgifterna för barnen. BIKON har ett stort hjärta för de glömda barnen, de som inte har någon att få hjälp från. BIKON gör ett fint arbete med sin biståndsverksamhet och ger hopp och framtidstro till många barn och vuxna kongoleser.

Samtidigt som vi ger bistånd i form av olika ekonomiska bidrag utifrån måste vi också fundera på hur vi kan stimulera bidragen inifrån. Hur kan man få igång verksamheter inom landet som genererar resurser till en utveckling av sjukvård, utbildningsmöjligheter och social omsorg.

Entreprenörskap är en väg ur fattigdom. Vår utbildning och arbete syftar till att kongoleserna själva ska generera resurser till samhällets olika behov. Att bli entreprenör innebär att man sätter igång en verksamhet, den blir ett företag som ger ägaren en inkomst och kanske anställda som också får sin utkomst som anställd med lön.

För närvarande har MSG verksamheter på gång genom våra medarbetare i Matadi, Kimpese och i Kongo Brazzaville, men tyvärr är den politiska oron en bromsklots för att våra medarbetare ska kunna utveckla och genomföra kurserna i entreprenörskap.

I våra relationer med Kongoländerna tror jag det är viktigt att vi har två spår igång samtidigt. Bidragsspåret går till dem som i många fall har ett akut behov av hjälp.

Utbildning i entreprenörskap är spåret som leder till att resurser skapas på plats inifrån.

En långsiktig och hållbar utveckling måste vara att stimulera och ta tillvara den resurs som varje kongoles utgör.

Syftet med all hjälp måste vara att utveckla och skapa framtidstro.

I måndagskväll var det möte med Solico på Kongo Brazzavilles ambassad. Bernt och jag var där och representerade MSG. Kvällens gäst var generalsekreterare Samuel Nsikabaka från Niosi-gruppen i Brazzaville. Samuel gav oss en nulägesrapport från Brazzaville. Han framhöll att kongoleserna vill utveckling, men tyvärr finns det många hinder på vägen.

På tisdagen hade vi ett möte med Samuel på Hotell Birger Jarl tillsammans med Astrid Ståhlberg. Det kändes att Niosi-gruppen med Joseph Mandzoungou och Samuel har tagit till sig vårt budskap om entreprenörskap, hur viktigt det är att människor får upp ögonen och ser möjligheter och tar tillvara på dem. Just nu är Niosi-gruppen i färd med att starta upp en utbildningsomgång. Den beräknas komma igång under hösten.

På vårt möte gick vi igenom lite summariskt vårt material. Vi överlämnade också ett USB minne med vårt samlade utbildningsmaterial i entreprenörskap. Vi gick också igenom Alain Mbembas besök här i juni. Vi gjorde också en tillbakablick på förra årets besök av Joseph och Judith Mandzoungou samt Emy Miantezila och Yapeco Bakala Massengo från Kongo Kinshasa. Det besöket gick ut på att visa entreprenörskap i Sverige. Ett gott entreprenörskap skapar oändliga möjligheter till arbete, inkomster och välstånd. Det gäller i Kongoländerna liksom det gör i Sverige.

Febe Karlsson med dottern Sara Esbjörnsson

Ett 75-talet kongointresserade personer var samlade på Mössebergsgården under lördagen. Många var f d missionsarbetare, andra med intresse för i Kongoländerna. Arrangör var Västra Götalands Missions- och Stipendiefond.

Vänförsamlingar

Olika relationer till Kongo belystes. Först berättade Sara Esbjörnsson från Asklanda- Ornunga hur deras kontakter med Kikenge ser ut. Besök sker från båda sidor och utbyte av erfarenheter sker åt båda håll. Från båda håll delar de med sig och kan möta varandras behov.  Kontakterna berikar båda parterna.

Projekt

Kristina Lindström från Falköping berättade hur hennes församling stöttade Emy Miantezila i hans arbete med behövande barn och familjer, också Emys gatubarnsverksamhet. Hon delade många goda resultat som Emys verksamhet har uppnått. Barn som varit chanslösa utan hjälp har nu kunnat studera och skaffa sig en utbildning och en framtid.

Håkan Lilja från Göteborg gav oss en inblick hur sjukvården ser ut i Kongländerna. I Kongo Brazzaville satsar staten 59 USD per medborgare och år. I Kongo Kinshasa är den siffran 7 USD och i Sverige är summan över 4 300.- USD per person och år. Equmeniakyrkan driver nu ett projekt som heter Hälsa för alla  – i Kongo. Behoven är enorma, men alla insatser gör skillnad.

Företag

Anders Stenström berättade hur hans läkemedelsföretag Campus Pharma i Göteborg samarbetar med en privat entreprenör i Muanda, ligger vid kusten i Kongo Kinshasa. Den kongolesiske partnern har bygg upp ett litet sjukhus och bedriver framgångsrik sjukvård. Campus Pharma försöker på olika sätt stötta sjukhuset i Muanda med utrustning och kunskap.

Vi fick också tillfälle att berätta något om oss i Matadi Support Group. Sedan 2010 har vi ordnat 10 kurser i entreprenörskap med sammanlagt 150 deltagare från Matadi, Kimpese. Luozi och grannlandet Brazzaville. Vi har gett 1,2 miljoner SEK i olika företagslån, återbetalt är 900 000:- SEK. Låneverksamheten har varit svår att hantera från Sverige. Den ska nu helt administreras på plats.

Under augusti bjöd vi in fyra kongoleser, se tidigare bloggar. Syftet var att visa hur svenska entreprenörer arbetar och hur de lyckas skapa framgångsrika företag. Vårt uppdrag är att visa villkoren och vilka möjligheter det kan finnas i entreprenörskap. Vi vill visa på entreprenöriellt tänkande och kompetens, som innebär: Ta initiativ, ta ansvar, omsätta idéer i handling, nyfiken, självtillit, kreativitet, mod att ta risker, ta beslut, kommunicera, samarbeta, ta vara på tillfällen, utveckla och skapa värden.

Vår strategi

All hjälp måste leda till hållbar utveckling. Utveckling är när människorna på plats genom arbete och uppoffringar genererar resurser och bygger ett samhälle som kan tillgodose människors olika behov.

Hållbar utveckling är att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina.

In front of a 500 years old pine tree. On the way to Stockholm

Sammanfattning av studiebesök vecka 33/2015 och Matadi Support Group, MSG:s utbildningar i Kongostaterna.

Närvarande

Plats och Tid  Equmenia-kyrkans lokal, Döbelnsgatan 12, Stockholm

lördag 15 augusti kl  10 – 12.30

Lars-Ola Rydberg leder sammanträdet, Bertil Åhman är tolk och Astrid antecknar.

Lars-Ola inleder med bön

1.      Yngve presenterar veckans besöksprogram i Power Point.
2.      Eko från gästerna
3.      Hur går arbetet vidare?

 1.   De besökta företagen

Kihléns Konfektion-     Liturgiska kläder och arbetskläder
Ulricehamns Betong     Tillverkar Betongelement
Fristad Plast                    Tillverkar plastdetaljer och livbojar
Hammar Maskin             Tillverkar Lyftkranar för trailer
Hökerum Bygg               Husbyggen över halva Sverige
Enitor Plast                      Plastdetaljer, startade som underleverantör till IKEA
DMJ Bygg                       Husbyggen – avknoppat från Hökerum Bygg
Tångabo Gård                 Jordbruk m.m.
Träullit                               Byggmaterial/Byggelement i träull vatten o cement

 2.   Gästernas upplevelser

 Joseph Mandzoungou

 Organisationen av veckan har varit utomordentlig. Stort tack till värdarna. Det blev en vecka med hårt arbete, vilket vi är vana vid. Vi har lärt oss mycket om hur svenska företag startar, hur de utvecklas och sett hur de kunnat komma över svårigheter och utvecklas vidare. Mindre bra var att inga företag vi mött, kan jämföras med Kongo, men grundprinciperna är desamma.

 Yapeco Bakala Massengo

 Tack för inbjudan hit. Resan har varit fantastisk!. Jag instämmer med Joseph. Den företagare som imponerade mest på mig var jordbrukaren, Han var själv med överallt och han är den som gjorde starkaste intryck på mig. Jag slås av enkelheten som kännetecknar alla företagare. Ni är inte högfärdiga och storvulna som fransmän och belgare och ni är välsignade. Vi kan ta er som modeller.

Emy Miantezila

 Jag vill börja hos oss och ge kongoleserna nya idéer kring det vi fått uppleva och se här; små och stora aktiviteter, välorganiserade familjeföretag etc.

Jag har upptäckt begåvningen att få företag att växa. Jag mötte 20-åringen som uppfann en maskin som fortfarande fungerar. Jag har mött fortbildningen och utvecklingen som följer med företagandet hela tiden. Hos oss fastnar man och allt går i samma spår. Jag har sett specialiseringen som fortgår. Att ha flera aktiviteter är bra. De blir ett gynnsamt flöde  när företaget spänner över flera områden och branscher. Här har vi sett ödmjukhet och värdighet. Kanske vi kan bidra med dessa egenskaper till vårt samhälle och till oss som personer.

 MSG: Vi har lyckats med vad vi ville visa och lära ut. Ibland var vi rädda att kulturerna var lite väl olika.

3. Hur fortsätter vi? I Matadi, Kimpese och Brazzaville?

 Joseph.

 Niosi har bildat en grupp bestående av tre personer med honom själv som ordförande. Denna utbildning ligger självklart inom ramen för Niosis arbetsområde. Vi åtar oss genomförandet och börjar så fort som möjligt.

Reflexioner har pågått och vi fastställer att alla har stor nytta av denna utbildning. Mansimou med agronomprogrammet borde vara intresserade, liksom även försäljare på marknaderna. Detta skulle kunna förbättra och ge möjlighet till uppföljning och fortbildning på många nivåer.

Vi ser utbildningar, anpassade för olika nivåer, med samma innehåll. Det är dit vi hunnit och reflexion fortsätter om att även översätta materialet till kikongo i ett senare skede.

Niosi-gruppen har bett mig att inhämta erfarenheter från Matadi Support group

MSG: Bra idé att gå vidare i olika varianter för olika målgrupper/olika nivåer.

 Emy.

 Vi har andra erfarenheter. Vi gick för snabbt in i programmet, som inte startat så bra. Vi ska starta om igen.  Teorierna är bra men inte så enkla att genomföra. Jag tror att vi ska börja med en kort teori som är direkt anpassad till ett praktiskt genomförande i verkligheten.

Vår tidige president Moubouto hade en paragraf 15 i sin konstitution som sa: Débruyez-vous!, alltså ungefär: Klara er själva!

Efterträdaren Kabila sa: Ta ansvar – arbeta!

Det är goda påminnelser för oss.

Vi behöver börja om, uppmuntra och leda rätt så ”något händer”. Vi tror att pengar är början men vi har nu förstått att det är precis tvärtom!

Yapeco.

Början är alltid svår. MSG började sin verksamhet i Kongo och folk förstod inte vad en kredit innebar. Många beklagar idag att de inte hade förstått. Flera har fattat nu. Banker och samhället hjälper till med pengar för dem som vill starta.

 Judith.

 I pointe Noire fick jag ett lån för min verksamhet via ett FN-organ som lånade ut små summor. Jag lånade 100.000 cefa och  betalade tillbaka 110.000, alltså var räntan mycket låg. Min dotter har också fått ett sådant lån. Det går att få lånehjälp. Om vi planerar ordentligt och förvaltar väl så förstår vi att vi kan låna mot ränta.

 MSG: Kan ni redan nu veta hur fortsättningen ser ut i höst.

 Yapeco.

 Vi har utbildningsmaterialet.

När vi har en grupp som är intresserad så kan vi se hur vi kan stötta dem och gå vidare.  I Matadi och Kimpese har vi folk och ska tillsammans med Emy se hur vi fortsätter.

En stor svårighet är el-avbrotten i vårt land.

Emy.

Först måste vi förbereda en grupp. Vi ska marknadsföra – utbilda – genomföra .

Låt var och en av oss hitta vägarna.

 MSG: Är ni villiga att arbeta för en fortsättningen?

Yngve: Kan vi få in en tidplan skickad till oss före 15 oktober?

Joseph.

 Vi har försprång i visionen: Utbildning i etapper och löpande.

Mitt uppdrag från Niosi-gruppen är att ta reda på hur arbetet har utförts i Matadi.  Vi trodde att det fanns en Entreprenörskola där.

Vi har tänkt annonsera och på det sättet få en bild av intresse, behov och nivåer. Vi vill ha max 30 personer och vi har två ansvariga utbildare per nivå/grupp. Tidsåtgång per kapitel är klart och budget är klar. Vi har lokal, material, arvode till lärare, diversekostnader med kaffepaus inräknad. Vi är inte helt klara med inskrivningsavgift och sponsorer, dock är Niosi klar sponsor och MSG anmäler sig som sponsor nu direkt!

Mansimou är enda universitet som tar in utbildningen nu.

 MSG: Skicka budget, så kan vi se vad vi kan göra.

Judith avslutar med bön.

Deltagarna i mötet bryter upp.

aug2015/ast

Yngve har korrigerat några detaljer.

Breakfast in Töve, Yapeco, Emy and Bengt

Vi reser mot Stockholm. Vi tar vägen genom Östergötland och gör ett stopp i Österbymo och besöker Träullit fabriken. Träullit är ett byggmaterial som är tillverkat av träull, cement och vatten. Detta kan vara ett byggmaterial för Kongo. Fabriken har gjort träullsplattor sedan 1946. Bengt Rääf är VD och tar emot oss. Han visar först en film om materialet, fortsätter sedan med en rundvandring i fabriken. Sedan blev det ett studiebesök på en förskola som var byggt helt i träullit, en mycket tilltalande byggnad. Arkitekt Torbjörn Bjerhagen har tagit initiativet till detta besök. Han tror att materialet skulle passa för Kongo. I oktober reser han till Kongo och kommer att ta med material för att testa det. Om ett år kan vi se om det klarar sig mot termiter och andra skadeinsekter och klimatet i övrigt. Vi avslutade besöket genom att Bengt Rääf bjöd på en god middag på Hembygdsgården i Österbymo.

Dick med fru och son

Idag blev det DMJ Bygg först ut. Robert som är projektledare, tog emot och välkomnade oss. Ägare och VD är Dick Jagdell. Dick har arbetat 29 år på Hökerum Bygg. Företaget är en av tre avknoppningar från Hökerum Bygg. På Hökerum Bygg började Dick som snickarlärling, arbetade upp sig och slutade som projektledare. 2011 startar Dick eget företag. Dicks styrka var att han fått många goda kontakter på Hökerum Bygg med stora och starka beställare. Genom kontakterna blev det en flygande start och omsättning mångdubblades flera gånger om. 2014 var omsättningen 180 miljoner sek. och 27 anställda. Dick är ett bra exempel hur goda kontakter kan vara avgörande för framgång. Dick har också varit noga med att vårda kontakterna. Som exempel berättade han att nyligen har de slutbesiktigat ett stort projekt i Stockholm. I besiktningsprotokollet fanns inte en enda anmärkning. Det var inte utan stolthet Dick berättade om detta.

Så var det dags att besöka en bonde och det blev på Tångabo gård, Christer Sandberg, han driver gården tillsammans med sin bror Håkan. Gården köpte de av sina farbröder. 1990 renoverade de och byggde till ladugården och fick plats med 20 kor. 1993 blev det en ny tillbyggnad med plats för 42 kor. 2014 gör de en storsatsning och bygger en hypermodern ladugård för 240 kor. Investeringen blev 22 miljoner sek. De har för närvarande 180 kor. Tre robotar mjölkar korna. De brukar 200 hektar åkermark och odlar gräs och spannmål, allt går till foder åt djuren. De levererar 2 miljoner lite mjölk på ett år. De har åtta anställda och omsätter 20 miljoner sek. Förutom jordbruket arbetar de med torvbrytning, skogsavverkning, flistillverkning, grävmaskiner, snöröjning och värmeverk. De levererar värme till servicehuset, skolan, kyrkan och ett antal bostäder i Hökerum. För närvarande går mjölkproduktionen dåligt, mjölkpriset har gått ner med mellan 1 till 2 sek per litet på det senaste året. Förlusten på jordbruket får vägas upp med de övriga verksamheterna. Christers motivering för sitt entreprenörskap: ”jag vill göra det bättre men också tjäna pengar”

Emy and Joseph are checking some building workers

Vi började med Hökerum Bygg och besökte en byggarbetsplats i Ulricehamn. Ett hus som ska bli 14 våningar. Företaget startade 1967 som enmansföretag, en man med två tomma händer. 1990 kom det nya ägare med Sigvard Ståhl som huvudägare och VD. Vid det tillfället hade företaget 60 anställda och 100 miljoner sek i omsättning. 2015 har man 100 anställda och omsätter 800 miljoner sek och producerar 400 lägenheter per år och bygger med prefabricerad betong. Att omsättningen är så hög i förhållande till antalet anställda beror på att man köper in många underentreprenörer, som stommontörer, rörläggare, ventilationsmontörer, målare, mattläggare och diverse andra. För att växa måste man ha eget kapital som genereras genom vinst, en del av vinsten sparas för att investeras i nya satsningar. Idag är Sigvard senior advisor och yngste sonen Viktor är VD.

På eftermiddagen blev det Enitor Plast. Karl-Arne Karlsson grundare och VD tar emot. Efter att ha arbetat i 16 år i ett plastföretag startade han eget. Hyrde 150 m2 lokal och startade med en plastmaskin. 1995 byggde han en ny fabrik på 1000 m2. 2000 fördubblade han fabriken, åtta anställda och en omsättning på 12,5 miljoner sek. 2011 förlorade han hälften av sina kunder genom att kunderna lade sin tillverkning i lågprisländer. Antalet anställda minskade till fem. Det har tagit fyra år att få andra kunder för att komma upp i samma volym som tidigare. Karl-Arne betonade hur viktigt att ha goda medarbetare, tag vara på goda råd från vänner, ha två eller tre rådgivare, familjen ska vara införstådd, entreprenörskapet är en livsstil. Vi har överlevt svåra tider genom att ha god ekonomi.

Leif Forsström telling the history of Fristad Plast

Vi började på Fristads Plast. Grundaren Leif Forsström berättade företagets utveckling från 1 anställd till 25 anställda. Klarade ekonomin till att börja med genom att få 60 dagars betalningstid från leverantörer och lämnade själv 30 dagars betalningstid till sina kunder. Tillverkar idag 100 miljoner detaljer per år i plast med 24 plastmaskiner, tillverkar också livbojar. Omsätter 40 miljoner sek. Leif med sina två söner Niclas och Christian är stora innovatörer och problemlösare. Niclas VD och Christian utvecklingschef och Leif senior advisor.

På eftermiddagen besökte vi Hammar Maskin i Olsfors. Bengt-Olof Hammar startade företaget 1974 i mycket blygsam skala. Filosofi fåtal produkter och många marknader, specialisering, ordning i räkenskaperna, viktigt med produktionskalkyl och uppföljning, bygga förtroende med leverantörer och kunder, alltid hålla det man lovar, räkna med Gud och hans välsignelse, entreprenören – företagaren ska vara ett föredöme, betalar aldrig en muta. Hammar maskin tillverkar trailers med kranar för att lasta och lossa containers. 100 anställda i Sverige och 45 utomlands. Omsätter 300 miljoner sek. Marknader är Australien, Nya Zeeland, Vietnam, Brasilien och USA.

First meeting in Töve

Vi har under augusti bjudit in fyra kongoleser till Sverige. Två kommer från Brazzaville, det är Joseph Mandzoungou och han fru Judith Aurelie Loukanou. De andra två kommer från Kongo Kinshasa, och det är Yapeco Bakala Massengo från Matadi och Emy Miantezila Mbeye från Kimpese

Syftet med Kongobesöken är att se vad ett gott entreprenörskap kan åstadkomma

Med rätt entreprenör- och ledarskap kan möjligheterna vara mycket stora.

Vi besöket åtta företag i Ulricehamn och Borås och ett i Österbymo i Östergötland. Vi började måndagen den 10 augusti. Vi fortsätter hela veckan med en blogg varje dag

Måndagen den 10 augusti började vi på ett konfektionsföretag, ett av de få som överlevt tekokrisen på 80-talet i Ulricehamnstrakten. Vi fick en berättelse av Mona och Alf Kihlén hur de klarade krisen genom att ständigt jaga nya arbetsuppgifter. Ändrade företaget inriktning och blev ett serviceföretag till importörer av konfektion. De arbetar med att ändra och komplettera importerad konfektion. En annan del av verksamheten är tillverkning och försäljning av liturgisk utrustning, Man förser kyrkans präster och diakonen med vackra och funktionella dräkter. För att komma igenom krisen krävdes hårt och uthålligt arbete. De lyckades att vända förlust till vinst och nu har dottern övertagit företaget som fjärde generation i släkten. Personalen har minskat men är idag ett lönsamt företag.

Nästa besök var på Ulricehamns Betong. De tillverkar betongelement till husbyggen. Ett företag som haft en enorm utveckling. 1990 var de 10 anställda och 5 miljoner sek i omsättning. 2015 är man 230 anställda och 470 miljoner sek i omsättning. Framgången har skapats genom hårt arbete, engagerad personal som ständigt arbetar med förbättringar, man arbetar också långsiktighet med leverantörer och kunder. Styrelsen ställer krav på ägarfamiljen att tillväxt och utveckling och god vinst är normaltillstånd. Ett familjeföretag, pappan Bengt Gustafson senior advisor, sonen Fredrik VD och dottern Ulrika vice VD.