Intressant särbehandling

12 februari-gruppen

Idag inledde jag dagen med en skopdusch. Vi har inget vatten i ledningarna. Bara tillfälligt, men vi har en vaktmästare som kompenserar detta. Vattentunnan vi har i badrummet är alltid fylld. Med undantag för ovan bor Bernt och jag väldigt bra här i Luozi, egen lägenhet med bra och trivsamma utrymmen. Och vi mår alldeles förträffligt, bara att det kunde vara lite svalare.

Till dag tre i entreprenadutbildningen kom det 16 deltagare. Vi fortsatte med budgetarbete, gick igenom deltagarnas uträkningar med redogörelser och diskussioner. Sedvanlig fika med Coca-Cola och Fanta med kexpaket intog vi i halvlek. Jag bad igår att få ström utan avbrott, men när klockan var 10.20 försvann kraften i ledningarna. Generatorn var tvungen att ta igen sig och maskinisten skulle ha kafferast. Kl 11 återgick maskinisten i tjänst igen, startade upp generatorn enligt reglementet och vi kunde fortsätta undervisningen med vår elektrifierade utrustning. Vi fortsatte med bokföring och avslutade den delen med ett antal affärshändelser som de fick bokföra. Den delen gick hem bra. Däremot budgetarbetet var lite svårare. Utbildningen fortsätter när vi kommer nästa gång. De ska senast under april lämna in sin redogörelse om sin affärsidé. Vi avslutade dagen med bildvisning från våra dagar i Luozi.

Till middag var vi bjudna till skolchefen Keto Clement. Han bjöd på fisk från Kongofloden, maniok, ris och sakasaka, en spenatliknande stuvning som man gör på maniokblad. Till dessert bananer. På det gick vi hem och sov middag en timma, värmen var tryckande 34 grader i skuggan, i solen betydligt varmare.

Efter denna middagsvila gjorde vi en rundvandring i Luozi och besökte ett antal entreprenörer som deltagit i vår kurs. Det var livsmedel och diversehandel, Kläder och skrädderi och restaurang med Jean Patrice som ägare. En trevlig kille som bjöd oss på Coca-Cola och Fanta, det satt gott i värmen. Vi pratade med Lema som har ett företag som förmedlar pengar mellan olika platser i Kongo. En ny typ av företag som vi inte stött på förut. Vi hade två entreprenörer i kursen som sysslade med denna typ av tjänster. Vi besökte också en sparkassa och fick en pratstund med föreståndaren. Här var man tvungen att vara medlem och här sparar man först för att sedan kunna låna. Till män tog man 10 % ränta och till kvinnor om de slog sig ihop i grupp om tre 5 % ränta på lån. Intressant särbehandling som väl speglar hur stort skillnaden i förtroendekapitalet är.