Tio timmars marginal räcker

 

Tisdag kväll ringer Bernt och påstår att han har bekymmer – vadå? – Våra visum ligger på kongolesiska ambassaden i Stockholm och de vill skicka dem på onsdagen vilket innebär att vi får dem först på fredagsmiddag med posten. Flyget går kl 06.55 fredag morgon. Att ha lite för många kg bagage går alltid att förhandla om, men att ge sig iväg utan visum och pass var nog ingen bra idé. Priset att anlita en kurir – 2300:- – inte tänkbart. I mitt huvud kom tanken att ringa kusinen David, som jobbar och bor i Sthlm men har sina föräldrar i Mölndal. Mycket riktigt, han planerade att åka till Alingsås och hämta sin motorcykel. Vi bestämde att David hämtar passen på kongolesiska ambassaden onsdag kväll vid sjutiden. Och vi möts i Alingsås på torsdag eftermiddag.

På onsdagskvällen ändrar vi mötet och vi hämtar passen i Furusjö – mellan Habo och Mullsjö. Kompisen tar passen dit. Curt och Gunnel Olofson från Jönköping skulle komma till Töve söndag em, dels med översättningsarbete som Gunnel gjort och dels ville de skicka med almanackor, hälsningar och pengar till Kongo. Curt lovar att ta vägen över Furusjö för att ta med sig passen – fint att det ordnar sig, inga extra resor för mig jag hade redan fullt upp utan tillkommande utflykter. Vid telefonsamtal med kompisen visade det sig att de åker bil och tar vägen genom Jönköping. Kl 17.30 möts kurirerna vid stationen i Jönköping och passen med visum kommer ett snäpp närmre kongoresenärerna.

Kl 18 torsdagskväll överlämnar Curt passen till mig, tio timmar före avresan till Landvetter. Det räckte – och inte heller några extra resor för Curt. När jag meddelade David att jag hade passen i min hand kunde vi nöjda konstatera att denna kurirtransport blev både miljövänlig och smidig – inga extra resor för någon och dessutom utan kostnad och den som tjänade en liten slant på denna frakt var kongolesiska ambassaden – de kunde stoppa vår förutbetalda returporto i sin kassa. Detta ringa bidrag kan vara ett steg att hjälpa upp deras ekonomi. De har ju blivit utslängda får sin ambassadlokal p.g.a. att de inte betalt hyran. I vår visumhärva blev det många moment, alla är inte med här, men alla föll på ett förunderligt sätt på plats, jag tror vi kan skönja en högre arbetsledare, en som har den totala överblicken. Att lita på en sådan arbetsledare sparar många bekymmer.

Bernt och jag är nu någonstans över Saharas öken och vi mellanlandar i Kamerun på Yaounde Nsimalen internationella flygplats om någon timme, för att sedan fortsätta till Kinshasa där ska vi landa kl 19.20 ikväll. Utifrån mail vi fått från Kongo blir det nog ett antal vänner och medarbetare som möter oss på N´djili flygplats. Planet är en Airbus med uppemot 300 resenärer som är en bra blandning av svarta och vita, ungefär fifty-fifty. Bra service, kl är nu 15.30 och vi fick först förfriskningar sedan var det middag med kaffe på maten. Vi ämnar stanna i tre veckor i Kongo. Resplanen finns under ”Om oss” på vår webb. I resplanen ser du också vad vi tänker hitta på.

 

Ett svar på ”Tio timmars marginal räcker

  1. Hej! Har just läst det första inlägget från Yngve. Jättekul att följa vad ni gör och skönt att allt har gått väl hittills. Jag fick SMS från Matthieu att min lilla namne har fötts. Det känns fantastiskt! Inte många som har både svarta och vita barnbarn, tänker jag. Den nya Ulla Lind är dessutom född på vårt barnbarn Idas 12-årsdag! Bernt: glöm inte att fota henne om det är möjligt!

    Tack för det ni tog med er från oss! Ha det bra, hälsa alla bekanta och var rädda om er! Jag längtar till Kongo!

    Ulla

Kommentarer är stängda.