Söndag är gudstjänstdag i Kongo, i alla fall här i Matadi. De flesta salustånden utmed gatorna står tomma idag. Vi kom till Baobab-kyrkan 09.30, då höll den franska gudstjänsten på. Vi satte oss i skuggan och väntade på vår tur. Kikongogudstjänsten började kl 10 en gudstjänst som är mycket mer välbesökt än den franska. Efter en timma var kyrkan fullsatt, någonstans mellan 400 till 500 personer, första timmen går åt till att samla alla deltagarna, så är den kongolesiska traditionen. Den akademiska kvarten är förlängd till en timma här. Denna mjukstart gör att man inte kommer stressad till kyrkan. Stress är för övrigt inte alls utvecklad här, klockan jagar ingen här, man har tid. Dagens gudstjänst var slut 13.30. Ingen hade brått hem. Söndagsmiddagen kan gott vänta, viktigare är att träffas och umgås.
Idag var 100 söndagsskolbarn med i hela gudstjänsten. De deltog med körsång, en barnkör, de sjöng två sånger. Två flickor, 10 – 12 år, var dirigenter, ledde var sin sång. Intressant att se hur de dirigerade sången. Det som krokigt ska bli ska böjas i tid. En grupp framförde en dans iklädda bastkjolar och vitmålade kinder. Vi tror att det skulle spegla historien i Kongo. Ett tjugotal barn gick fram en och en och läste bibelverser, först neg de och så angav de bibelstället, en läste upp alla böcker i bibeln, 66 till antalet en annan läste alla budorden, åter andra läste flera bibelverser, allt utantill, alla blev applåderade och uppskattade. Barnen satt kvar efter gudstjänsten. Kyrkan bjöd barnen på mat idag, detta gör man en gång per år. 15 söndagsskollärare kom fram, varav hälften stod på tillväxt, alla fick uppmuntrande ord av pastorn.
Sex olika körer sjöng och de hade olika teman för sin sång: Jesus är vägen till det eviga livet, hjälp mig att inte förlora min tro, Jesus skall bevara oss, älska dina barn och var rättvis mot dem. Kollekten tog närmare en halv timma och genomfördes traditionellt med offergång under sång och dans.
Pastor Edi Matthieu tog fram oss från utlandet. Vi var fyra svenskar och två från Kongo Brazzaville och vår tolk Julienne. Vi fick presentera oss och jag framförde en hälsning från Blidsberg och Hökerum, berättade också lite vad vi i Globala Gruppen i våra respektive församlingar försöker att utveckla, om att på olika sätt fördjupa kontakten mellan Baobab och Blidsberg – Hökerum.
Predikade gjorde en ung man vid namn Osias Mawasa, 45 minuter. Tolkningen var lite svår att genomföra så hans budskap gick förbi oss. Bönen är också en viktig del i gudstjänsten. Det mesta bär man fram i bön inför Gud. Pålysningar tar också sin tid, allt det som händer i kyrkan tillkännges. Här får man nyheterna. Övrig nyhetsförmedling är det ont om. En gudstjänst lite utöver det vanliga, med mycket innehåll och glädje.
Efteråt intog vi söndagsmiddagen hos Augustine och Yapeco. Ytterligare en tupp hade fått sätta livet till, idag till ris, spagetti och grönsaker, fruktsallad till dessert. Tur att Augustine har många tuppar i sin hönsgård. En smaklig måltid.
Vid fyratiden var vi åter på Lisanga och siestan tog en och en halv timma idag. I den tyckande värmen gör siestan underverk. Lennart och Julienne fixade eftermiddagskaffet med banan och mariekex som Lennart har ett stort lager av. En förutseende man som är en tillgång i gänget. Augustine hade också tänkt längre än näsan räcker och skickat med oss amerikanska pannkakor. Därutöver gjorde vi lite förberedelsearbete inför den nya entreprenadgrupp som vi startar upp i morgon.
