Fredagen ägnade vi mest åt förberedelsearbete till lördagens möte i Ungdomens Hus med entreprenörerna. Jag lade in allas budgetar i Excel och gjorde kopplingar mellan de olika sidorna för att få datorn att göra alla uträkningar. Ändrar man en siffra på en sida så slår det igenom till de andra sidorna. Datorn är en god medarbetare om man är vän med den. Bernt har gjort ett exempel på en likviditetsbudget.

Efter lunchen besökte vi ett barnhem, personalen ville hellre kalla det för ungdomshem. De som får hjälp är mellan 14 – 18 år. Hemmet har fått sitt namn efter en duktig kvinna i ECC:s Kvinnorörelse, Marie Matie. Det invigdes förra året. Bygget finansierades av: Asklanda Missionsförsamling med Febe Karlsson som inspiratör, de sköt till 18 000 US dollar. Protestantiska kyrkan i Tyskland och Kvinnorörelsen har också bidragit. Hemmet tar emot 30 ungdomar i Matadi och 20 i Boma. Ungdomar som lever på gatan får en fast tillvaro här. Personalen är tolv personer och består av lärare och vårdare och en ledning. De ser till att ungdomarna får undervisning, några är analfabeter när de kommer till hemmet, de som kan får gå i vanlig skola, de andra får undervisning på hemmet. De har flera yrkesutbildningar: till hotellpersonal, verkstadsutbildning, byggnadsarbetare, murare, elektriker, sömnad och bilskola. De har också kontakt med företag för att ge ungdomarna ett arbete. Hemmet hjälper till så ungdomarna blir adopterade i vanlig familj, ingen sover på hemmet. När vi sitter i matsalen och halsar en Coca-Cola berättar personalen hur duktiga många av ungdomarna är, när de avlägger sina examina har de mycket höga resultat. Tänk vilken potential det kan finnas i en ungdom från gatan. Vad viktigt att man som människa hamnar i rätt miljö och får tillgång till kunskap. Här kan alla som haft turen att ha kommit till världen i ett rikt land, hjälpa andra att också få del av något gott som denna världen kan erbjuda, ja det är helt enkelt vår skyldighet. Dessutom kan livet bli ännu rikare för den som delar med sig. Det är underbart att se konkreta exempel på fin medmänsklighet.

Vid lunchbordet kom vi att tala om alla fina utvecklingsprogram som har sjösatts i Kongo. Många har säkert betytt mycket och gjort skillnad, som exemplet ovan. Det finns också storslagna program som låter väldig bra och har stora mål, men där hjälpen aldrig kommer till gräsrötterna. Det har blivit så många chefer, administratörer, koordinatörer, controller och kontor så det blir inget över till de som hjälpen var ämnad till. Hjälpen tog slut innan den nådde dörren ut från kontoret. Julienne avslutade med att säga  – vi frågar oss vad blev det av det programmet vi såg aldrig något resultat.

Medan jag skriver under de lugna och morgontimmarna ligger Bernt och snarkar med måttlig ljudstyrka i sov avdelningen på andra sidan av en rad bokhyllor. Bernt snarkar så hänsynsfullt så det har aldrig stört mig. Jag vaknar av andra effekter. Vi har också en fläkt som får gå för jämnan för vi behöver lite rotation på luften, ibland kan det hjälpa oss att få bättre hjärnverksamhet. Jag har sällskap också av andra varelser. En stor skalbagge ca: 2 – 3 lång, en stilig en, brukar ta lite promenader runt mina fötter, så vita fötter och så spretiga tår har han nog aldrig sett förut, förstår om han är nyfiken på vem som kan vara ägare av en sådan utrustning, sedan har jag en ödla som springer lite upp och ner på väggen. Trevligt med lite morgonpiggt sällskap. Nu satte en fågel igång utanför våra öppna fönster. Det lät nästan som en piporgel och åskan mullrar svagt på långt håll.