I går kväll deltog jag i ett av BIKONS styrelsemöte. Bikon står för bistånd Kongo. Mötet inleddes med att Föreningens kassör Anders Nyström bjöd på smörgåstårta. Josef Nsumbu gav oss en uppdatering av vad som händer i Kongo Kinshasa. Det finns en stark opposition och i mitten på september genomfördes en stor demonstration i Kinshasa med syfte att få till ett presidentval. Josefs redogörelse kan sammanfattas med stor politisk oro. Ingen vet vad som kommer att hända framöver.
BIKON stöttar barnhem och skolor i särskilt utsatta områden i Kinshasa och gatubarnsverksamhet i Kimpese. De hjälper också fattiga familjer med skolavgifterna för barnen. BIKON har ett stort hjärta för de glömda barnen, de som inte har någon att få hjälp från. BIKON gör ett fint arbete med sin biståndsverksamhet och ger hopp och framtidstro till många barn och vuxna kongoleser.
Samtidigt som vi ger bistånd i form av olika ekonomiska bidrag utifrån måste vi också fundera på hur vi kan stimulera bidragen inifrån. Hur kan man få igång verksamheter inom landet som genererar resurser till en utveckling av sjukvård, utbildningsmöjligheter och social omsorg.
Entreprenörskap är en väg ur fattigdom. Vår utbildning och arbete syftar till att kongoleserna själva ska generera resurser till samhällets olika behov. Att bli entreprenör innebär att man sätter igång en verksamhet, den blir ett företag som ger ägaren en inkomst och kanske anställda som också får sin utkomst som anställd med lön.
För närvarande har MSG verksamheter på gång genom våra medarbetare i Matadi, Kimpese och i Kongo Brazzaville, men tyvärr är den politiska oron en bromsklots för att våra medarbetare ska kunna utveckla och genomföra kurserna i entreprenörskap.
I våra relationer med Kongoländerna tror jag det är viktigt att vi har två spår igång samtidigt. Bidragsspåret går till dem som i många fall har ett akut behov av hjälp.
Utbildning i entreprenörskap är spåret som leder till att resurser skapas på plats inifrån.
En långsiktig och hållbar utveckling måste vara att stimulera och ta tillvara den resurs som varje kongoles utgör.
Syftet med all hjälp måste vara att utveckla och skapa framtidstro.
