A spectator of my friend Bernt

När jag gjort morronpasset kom det ett mail från min kära hustru med gratulationer till att vara far. Då gick jag till mitt rum och hämtade det medhavda brevet från henne och barnen. Öppnade, och det gladde mitt fadershjärta att bli hågkommen av mina närmaste. Fortfarande efter åtskilliga år känns det stort att bli tilltalad ”pappa”. Samhörigheten och varandras närhet känns god trots att familjen nu är splittrade på tre kontinenter. I uppvaktningen ingick ett par strumpor med inskriptionen ”Pappa” så nu är jag dokumenterad pappa från tå till topp.

Jag tog en morronpromenad, lånade Bernt kamera, och tittade lite på de närmaste kvarteren. Här finns enkla hus och även mycket enkla, men också hus vars ägare inte är några fattiglappar precis. Enormt påkostade hus och en arkitektur där fantasin har flödat fritt. Husen är väl tyvärr en bild av människors standard och levnadsvillkor. Här bor mycket rika, inte så många, mindre bemedlade fler och fattiga många vägg i vägg. Man får hoppas att de löser sina sociala klyftor på ett fredligt sätt på sikt. Bagaren distribuerade sitt bröd på motorcykel. Bagetterna stod på ända, tätt tätt, i en stor låda på pakethållaren på sin väg till brödkonsumenterna.

Bernt och jag tog taxi ensamma för första gången idag. Vi gör små framsteg då och då, och självförtroendet ökar. Att göra det själv ger en viss tillfredställelse och är ett behov från barnsben. Det verkar vara ett bra system här på detta transportsystem och vad jag förstår enhetspriser, från 1000 CFA till 2000 CFA. 1000 CFA  är lika med två USD.  Taxiåkarna verkar vara justa. Vi for till Platå kyrkan. Efteråt hälsade vi på en engelsk dam, gift med en svensk, rektor på Mansimo, hon talade svenska. Så träffade vi Peter Wärnelid, mångårig missionsarbetare i båda Kongoländerna, ett mycket intressant sammanträffande med sin stora erfarenhet av dessa länder. Han är nu chef för ASUDH, en biståndsorganisation som uppstod med Kongokrigen. Han arbetar också med hur Equmeniakyrkan relation med systerkyrkorna ska utformas. Därpå talade vi något med en schweizare som arbetar för Navigatörerna Vi fick också hälsa på kyrkans pastorer.

Myriam kom vid femtiden och vi gick igenom hur vi ska arbeta framöver. Hon fick också digitala dokument om utbildningsverksamheten för entreprenörer. OSDO gruppen träffades för femte gången lördags och behöver träffas ett antal gånger mer. Kunskap är det viktigaste vi har att förmedla. De behöver också uppföljning. Myriam tar detta ansvar för hela utbildningen. Vi uppfattar henne väl skickad för denna uppgift.