
The OSDO group. The background is the opening ceremoni of Gothia Cup 2002 at Ullevi in Gothenburg. A collaboration between Congo and Sweden
Efter tidig frukost kom Myriam i taxi och hämtade oss. Kl 08,45 var vi på Gothia Cups idrottsarena där vi ska träffa gruppen som tillhör OSDO. De började komma vid niotiden och kom så en efter en fram till kl 11. Ett ganska typiskt sätt att anlända till ett möte. Startsträckan är lång. Om ett möte börjar kl nio innebär inte det att man ska vara där klockan nio. Ett givet klockslag betyder i bästa fall att man infinner sig vi detta men lika gärna kan man komma en till två timmar senare. Här har man tid och i Sverige har man klocka. Det är skillnaden.
Men den praktiska konsekvensen av detta sätt att hantera tiden gör att man går miste om stora delar av den information som mötet är avsett att ge till var och en. Att få kompensation av denna förlust är inte så lätt. Att betrakta tiden på detta sätt ser vi som nonchalant och oansvarigt inför de som arrangerar ett möte. Den yttersta konsekvensen är att gå miste om viktig information och kunskap och drabbar den som sölar med tiden. En uppstramning behövs på detta område om man ska hänga med. Tiden bör omvärderas eller rättare sagt det man går miste om. Här likaväl som för den övriga mänskligheten har var och en ett begränsat antal dagar och timmar på sig som skall tas tillvara.
När sex deltagare hade kommit körde vi igång. Bernt och jag berättade lite om MSG och den nya organisationen här i Kongo Brazzaville, Congo Support Group. På det så tog Myriam över och ledde undervisningen. Hon fortsatte där hon slutade förra gången med personen entreprenören, vilka krav man måste uppfylla. Bernt och jag gjorde bara lite korta inlägg då och då som Myriam översatte. Hon har undervisat dem vid tre tillfällen tidigare. Myriam använde det material som hon översatt till franska. Jag hade gjort en Power Point av materialet som hon använde. Precis när hon skulle börja på sista kapitlet om att maximera inkomster och minimera utgifter gick strömmen, en inte helt ovanlig händelse, ingen överraskning och inga irritationer.
Myriam tycktes ha bra koll på läget och hade ett fint samspel och dialog med deltagarna. De tycktes trivas ihop. Vad vi kunde förstå gjorde Myriam ett mycket bra jobb. Det verkade också som deltagarna var motiverade och hade en målsättning. Mycket intressant att träffa den här gruppen. De var betydligt äldre än vi föreställt oss. Mellan elva och tolv gick en deltagare och köpte dricka och kex och vi tog ett litet break. Vi skulle ha slutat vid tvåtiden men då kom det en rejäl regnskur, ingen kunde gå ut så vi höll på en timma till. Strömmen kom tillbaka och jag visade avslutningsvis lite bilder från förra besöker här i april.
Vi var tillbaka vid fyratiden och middagen serverades med kyckling och ris med grönsaker. På det lite middagsvila och sedan dessa skriverier. Annicet är här och hans brorson Roy, studerat i Pretoria, Sydafrika och talar engelska, tolkade. Vi har lagt fast ett dagsschema för nästa vecka.
Nu har vi fått igång internet igen här på första våning och vi hoppas att det har lite mer kräm än det vi har haft på våra rum. Det har knappats gått fortare än en lus på en tjärsticka. Glädjen blev kortvarig med internet. Det lade av rätt snart, man får verkligen vara snabb om man ska lyckas få iväg eller hämta något. Vi får hoppas att det ska stabilisera sig. Inget överraskar längre. Nu gick han hem som bl a har hand om internet och han gav mig förhoppningar att på måndag ska det fungera. Måtte det stämma.