Nu har jag varit här i Congo i två veckor och snart arbetat som engelskalärare i en skolvecka. Lektionerna går faktiskt riktigt bra och det blir mindre och mindre ansträngande för varje gång, det är väl för att jag börjar lära mig kan jag tro och fått in svängen på det hela.

Eleverna är nu uppdelade i fyra klasser. I början av varje klass är det ca fyra personer som kommer men när vi slutar lektionerna är det runt tio varje gång. Att komma i tid är kanske inte jättehögt prioriterat här. Eftersom det är fyra klasser och två lektioner per dag så har jag denna vecka hunnit med lektion ett och två hittills och ska idag påbörja lektion tre. På lektion två var det siffrorna, dagarna, månaderna och årstiderna som stod på schemat. I övningarna ingick bland annat de svenska sångerna måndag gör jag ingenting och tio små indianer översatt av mig själv till engelska och väldigt dålig franska. Att sjunga har jag upptäckt är ett väldigt bra redskap för inlärning och det är också mycket uppskattat utav eleverna. Ett annat bra inlärningssätt är att skriva upp en lätt dialog på svarta tavlan som alla elever var och en för sig får komma upp och läsa med mig. På så sätt så kan jag ge lite personlig hjälp till alla och det blir även bra repetition för alla elever att höra samma dialog om och om igen.

Lektionen i onsdags eftermiddag var lite speciell. Strömmen hade nämligen gått som den gör titt som tätt här och det betydde inga större bekymmer i början av lektionen men efter klockan sex blev det mörkare och mörkare i det lilla klassrummet och till slut fick de som hade sitta med sina mobiler och lysa på sitt material. Till slut bestämde vi oss för att fortsätta lektionen utomhus. Det gick till en början också bra men vid halv sju blev det för mörkt också och vi fick avsluta lektionen där. Endast någon minut efter det gick strömmen dock på men vi bestämde ändå att avsluta lektionen där.

Det mest händelserika utanför lektionstid angående mig själv var att jag var med om en kycklingslakt hemma hos Yapeco och Augustine . Det började på morgonen att jag skulle kolla på när Augustine skulle döda några kycklingar, när hon frågade om jag ville prova var jag inte sen att haka på. Man får ju passa på att lära sig nya saker när man kan, man vet aldrig när man kan ha nytta av att kunna döda en kyckling. På den långa rasten som jag har mitt på dagen sen så hjälpte jag även till lite grann med att rensa kycklingarna, men jag kan säga att gräva ut inälvorna på någon varelse igen dröjer nog ett tag tills jag gör igen.