När jag vaknade kände jag att magen inte var som den skulle. Jag hade nog svalt någon bakterie som den inte gillade. Den gjort revolt med utlopp både uppåt och nedåt. Det blev rent hus invärtes samtidigt som det blev rent hus på all förmåga att göra något vettigt. Det enda aktivitet jag fick ägna mig åt var att gå till toaletten med jämna mellanrum, för övrigt var det sängläge som gällde. Adele gav mig en tablett som jag skulle ta två vid tre tillfällen under dagen. Jag följde hennes ordination. Intog också vatten i små proportioner vilket accepterades så småningom. Vatten behövs. Det var 30 grader varmt i sjukrummet.

Tutondele kom på förmiddan vi skulle ha genomgång av solcellsförsäljningen. Bernt höll i det mötet. De samtalade om vilka kanaler de kan sälja igenom och nödvändigheten av marknadsföring. Vi överlämnade också en bröllopsgåva till Tutondele. Tyvärr låg hans fru Aimérance på sjukhus för utredning, förmodligen malaria. Eller var det kanske något annat som kan uppstå efter bröllop?

Frampå kvällen återvände livsandarna. En dam som var i Sverige förra året och då var på middagsbjudning i Töve kom och hälsade på och kom väl ihåg den Flygande Jakob som Kerstin bjöd på. Hon sa att den var mycket god och hon hade den färskt i minnet. En av våra volontärer, Nina, kom för att höra hur vi hade det, vi hade även planerat ett möte med dem. Nu kommer Nina att arrangera ett möte den 19 april, då vi räknar med att vara tillbaka i Kinshasa. Emma, dotter till Julienne, kom med en del saker som vi skulle ha med till modern. Ett möte med Nestlé fick vi ställa in.

Den följande natten fick vi vara med om ett rejält kongoregn. Under en timma var himlens fönster öppna och det åskade så husen skakade. Husen har ganska plana plåttak med bara ett tunt innertak så det dånar ordentligt när det regnar. Den timman var det svårt att få någon blund i ögonen men annars var natten en stund av kraftåterhämtning.