Pastor Damas med familj, Yapeco och Yngve

I gryningen intog jag vertikalläge och tog en välbehövlig dusch. Lite kylslaget med första skopan men man vänjer sig ganska snabbt. Vi packade vårt pick och pack och åt den sedvanliga havregrynsgröten. Å vad man mår bra med gröt på morgonen!  Hittills har våra nordiska magar fungerat väl, trots de tropiska påfrestningarna, kanske tack vare gröten. Den kompletterades med en tablett malariamedicin Malarone, ett glas vatten och en kopp te för att inte vätskebrist ska uppstå i denna miljö med hastiga förlopp av avdunstning.  Det är lite svårt att bli vän med värmen men man anpassar sig även med den.

Vi packade in våra prylar i Tutos jeep. Det blev en fullpackad bil av alla de sorter; Resväskor, ryggsäckar, portföljer, handväskor, motorsåg, bilägaren Tuto, systern Emma med sonen Merje, modern Julienne och så Yapeco och två mondele – Bernt och jag. Vi ställde vår färd till den kyrka som syskonen Nyambudis är medlemmar i, Guds evangeliska kyrka, fritt översatt av en icke fransktalande översättare, om nu sådana existerar i detta sammanhang.

Vi kom till en kyrka som var en byggarbetsplats. Som byggare kollar man gärna hur man byggt. Stommen av stål med plåt på taket. Väggarna murade i betonghålsten, till hälften uppmurade. Man höll nu på med att forma balkar som ska bära läktaren. Under läktardelen var det ganska tätt med stämp (en stötta som håller formarna för betong på plats). Innanför murarna rymdes nog 400 personer. Vi kom dit vid 10-tiden, då höll den första gudstjänsten på. Den var på lingala. 10.30 började den andra, den var på franska och engelska. Medan vi väntade blev vi placerade under ett tak utanför kyrkan. Dit kom också barnen från söndagsskolan där de väntade på sina föräldrar. Gudstjänsten var av den friare stilen med mycken sång med stort engagemang. Vi blev väl mottagna och vi fick skriva i en liten deklaration vilka vi var, med vårt tillägg vad vi gör i Kongo och MSG. Efter en timme lämnade vi för att resa mot Kimpese.

Inkisi blev vårt först stopp. Dit har nu förre pastorn i Baobab-kyrkan, Damas Mangikulua, blivit förflyttad. Han hör till första gruppen entreprenörer. Det ingår i uppföljningen att träffas och stämma av. Han har drabbats av två svårigheter i sitt entreprenörskap. Han fick lämna sina gamla odlingar genom förflyttningen och dels torkan. Han satte igång på den nya platsen. Detta har gjort att han inte kunde följa avbetalningsplanen. Vi kom överens om ett förslag till en ny plan som hans grupp och MSG:s styrelse måste godkänna. Damas fru Npenba bjöd på kall Coca Cola och läsk med bananer och jordnötter. Det mellanmålet satt bra. Det var verkligen gott.

Till Kimpese kom vi vid sextiden och tog in hos Nganga Diamfunisa med fru Thresia, mycket trevliga pensionärer. Här fattas inget i huslig komfort, inklusive klimatanläggning. Till middag fick vi get, risgryn och maniok, till dessert bananer, allt välsmakande. När detta var gjort skjutsade Nganga oss till Emy Miantezila. Vi fick en god pratstund med honom och hans son David om familjejordbruk.

När vi var tillbaka kunde jag visa för vårt värdpar hur man ringer världen över med en liten dator. Med noll i samtalskostnad. Vi pratade med Anders i Grovare, Sverige och Aron i Moskva, Ryssland, båda med både bild och ljud i förstklassigt skick.