När de sedvanliga morgonsysslorna var avklarade gick vi till Ungdomens Hus – UH. Kl 9 körde vi igång och det blev privatundervisning idag. I Matadi bor det två blivande delägare i Nsanda Group men bara den ene kunde komma. Han som kom heter Mbombi Richard. Han är redan företagare och har ett apotek i Nsanda. Han kommer att bli platschef på Nsanda-projektet. Han är den ende av delägarna som dagligen är i Nsanda. Efter att vi bekantat oss med honom tog Bernt och Julienne hand om undervisningen. Samuel Nkailu var också med. Samuel är också vaktmästare i UH. Jag gick till Yapecos kontor för rapportering och skrivarbete.

Halvelva gick Yapeco och jag till UH med fika, därpå gick Yapeco och jag igenom vår ekonomi. Yapeco är en klippa och lägger ned mycket tid på MSG. Vi betalar ingen lön till honom, men kompenserar honom genom ett förmånligt lån som han fick idag när vi var på banken, BIAC. Vi träffade den nye VD:n och vi jobbar med att förstärka samarbetet med banken.  Lånet förstärker hans företag och ger honom en hygglig försörjning. Vi förstår mer och mer vilken tillgång han är. Bara ett problem med Yapeco. Han har svårt att få tid till engelskstudier, därför uppstår lite missförstånd ibland. Vi söker lösningar på hans förkovran i engelska språket.

På eftermiddan fortsatte vi uppföljningen i oktober 10-gruppen och hade tre individuella samtal. Först ur var Demba som är ordf. i sin grupp. Han har det minsta lånet som är 1 250 dollar. Han var nöjd med sina affärer och tyckte att de gick bra, han handlar med livsmedel och diverse förnödenheter. Därpå kom Peter, han som varit mattelärare men inte kunde försörja sin familj på sin lärarlön. Han har en liten syverkstad och har två anställda sömmerskor. Han har köpt 2 balar kläder som han sytt om och två balar tyger som de sytt till gardiner och diverse annat. Dessa nygamla kläder och andra textilier säljer han i sin affär. Hans lån är 1 800 dollar. Han har redan betalt ränta med 130 dollar i ”förskott”. I betalningsplanen som vi gjort upp behöver de inte betala innan den 30 juli med ränta och amortering som de sedan betalar månatligen under 13 månader då hela lånet ska vara betalt.

Tredje man på plan var Philippe. Han har en liten gård och har hönor och grisar. Grisarna vågade han inte satsa på fullt ut. Torrperioden som kom efter några månader sedan han fick lånet är problematiskt för smågrisar, därför vågade han inte köpa smågrisar. Men han har byggt ett svinhus och förberett för kommande grisuppfödning. Han har kompenserat detta bortfall med att handla med turkisk cement och även med ris. Philippes lån är på 2 300 dollar. Alla tre tyckte att deras affärer går bra. Intressant är att se, går det inte som de tänkt och planerat så hittar man på något annat. En samfälld inställning var – vi gör allt vad vi kan.  Ett bekymmer är att så kallade myndighetspersoner kommer och vill ha skatt. Den kan vara ganska godtycklig. Yapeco som har varit företagare i många år hade flera goda råd som han delade med sig av.