Gösta kom och hämtade oss kl 9 för att äta frukost hemma hos honom och hans fru Clarisse. Gösta har stått för det mest för transporterna i hans lilla Toyota jeep. Häromkvällen stanna den mitt i stans rusning. Den var hel död. Tanken kom: nu får vi gå den sista milen till hotellet. Yapeco och jag hoppade ut för att skjuta den åt sidan men när vi fått lite fart på den tände den på direkten och glada i hågen fortsatte vi färden i detta kaosliknande trafiksystem. Inter så många hann att leva rövare och tuta på oss för att vi var i vägen.
När vi kom hem till Clarisse var frukosten framdukad och den bestod av te och bröd, omelett med skinka och lök och ett glas kallt vatten. Vätskebalansen måste upprätthållas för att må bra i detta varma klimat. Traditionell frukost. Hemma var frun Clarisse, hennes syster och ett hembiträde som skötte om dottern Gunnel 2 år. Sonen Gösta 5 år var i förskolan. De hade en särskild person som hämtade Gösta till skolan och när den var slut kom hem med honom.
På detta åkte vi till Ndjili kyrkan. Familjen Luboyi är medlemmar här. Kyrkan har 2000 medlemmar och är den största inom CEC-kyrkan. Vi fick en pratstund med pastor Mavuzi och hans fru. Han berättade bl a att Immanuelkyrkan i Stockholm är deras vänförsamling. Jag ställde frågan: vad har ni för utbyte er vänförsamling. – Vi ber för varandra. Ett 50-tal kvinnor hade möte i kyrkan och tre kvinnor ute lagade mat till hela samlingen i stora grytor över öppen eld. Pastor Mavazu visade oss ett knappast halvfärdig byggnad bredvid kyrkan. Den är ämnad att bli konferenslokal, restaurang, kontor och lägenheter. Bygget har tydligen stått så här i tio år. Något för vänförsamlingen kanske att hjälpa till med. Bed och arbeta.
På eftermiddagen hämtade Tutondele, kallad Tuto, och tog oss till Nyambudis, Tuto är son i huset. Vi skulle träffa delägarna i Nsanda Group. Vi gick igenom vad som händer framöver. Bernt och Steeve hade gjort var sin tidplan för ett år. De gick vi igenom. På onsdag möts ledningsgruppen på plats, för att se på maskiner och marken. Traktorn BM Volvo 350, ska vara igång till första juli. En ny startmotor hade jag med mig, skänkt av Brunnegård i Vesene genom Ingvar Alriksson. Under juli så börjar beredning av marken. Nina tog till orda – jag har planerat att resa på semester till Rwanda två veckor i juli men jag avstår det och stannar hemma för att åka till Nsanda och arbeta. Sådana här inlägg ger energi till hela gruppen, särskilt vitingarna.