{"id":54,"date":"2010-10-09T17:47:16","date_gmt":"2010-10-09T17:47:16","guid":{"rendered":"http:\/\/matadi.hakanson.se\/wordpress\/?p=54"},"modified":"2011-02-11T14:58:15","modified_gmt":"2011-02-11T14:58:15","slug":"inauguration","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/matadi.hakanson.se\/se\/inauguration\/","title":{"rendered":"Invigningen"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/matadi.hakanson.se\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/invigning.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-395\" title=\"invigning\" src=\"http:\/\/matadi.hakanson.se\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/invigning.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"191\" \/><\/a>Dagen b\u00f6rjade med ett bes\u00f6k hos borgm\u00e4staren, Nsompa Bulezi, i Matadi. Han ber\u00e4ttade att han \u00e4r kristen och tillh\u00f6r Kimbangistkyrkan och k\u00e4nner Olle Alkholm i Sverige. Han uttryckte uppskattning av vad svenskar har gjort och g\u00f6r i Kongo. Vi fick ocks\u00e5 tillf\u00e4lle att ber\u00e4tta vad MSG har gjort och vad vi vill g\u00f6ra. Vi lyfte fram v\u00e5ra id\u00e9er om entrepren\u00f6rskap. \u2013 Jordbruk och fiske \u00e4r omr\u00e5den d\u00e4r det finns stora m\u00f6jligheter, p\u00e5stod han. Vi \u00f6verl\u00e4mnade v\u00e5r p\u00e4rm \u201dStarta eget en f\u00f6rsta skiss\u201d. Lennart gav honom ocks\u00e5 en tumstock med den gjorde Lennart tv\u00e5 femh\u00f6rningar som symboliserade de tv\u00e5 femmanna grupper som vi ska tr\u00e4ffa, f\u00f6rhoppningsvis blivande entrepren\u00f6rer.<\/p>\n<p>Vi bes\u00f6kte gravplatsen i Tundua, en gravplats f\u00f6r mission\u00e4rer, som ligger alldeles vid Kongofloden. Samuel Nkailu var med oss. Vi hade en andakt och Samuel talade om de offer som mission\u00e4rerna fick g\u00f6ra f\u00f6r att arbeta i Kongo. H\u00e4r vilar amerikanska, engelska och svenska mission\u00e4rer. Wilhelmina Svensson fr\u00e5n Tv\u00e4rred \u00e4r begravd h\u00e4r. Hon var 29 \u00e5r n\u00e4r hon dog 1890, troligen i malaria. Omkring 50 mission\u00e4rer fr\u00e5n Svenska Missionskyrkan dog de f\u00f6rsta \u00e5rtiondena. Wilhelmina var den sista som dog av tre sjuksk\u00f6terskor som tillsammans \u00e5kte ut 1888. Hon var p\u00e5 v\u00e4g hem n\u00e4r hon dog. V\u00e5rt bes\u00f6k var mitt p\u00e5 dagen, mycket varmt, steniga branter att g\u00e5 i ner och upp i, svetten rann. Trots strapatserna, var det inte l\u00e4ge att klaga, n\u00e4r man bet\u00e4nkte vad de tidiga mission\u00e4rerna fick utst\u00e5. M\u00e5nga fick ge sina liv i unga \u00e5r. De kongoleser som kan historien tackar Gud f\u00f6r dem.<\/p>\n<p>Invigningen av ungdomens hus. G\u00e4sterna skulle komma allt efter rangordning. Ju senare man kom ju finare. Vi skulle komma f\u00f6re borgm\u00e4staren som var den f\u00f6rn\u00e4mste, s\u00e5 vi hade en bra placering. Vi var heln\u00f6jda. Vi anl\u00e4nde ungef\u00e4r en timma efter den tid vi f\u00e5tt. Invigningsprogrammet finns p\u00e5 v\u00e5r webb. Att det blev f\u00f6rsening berodde p\u00e5 att de inte var riktigt f\u00e4rdiga. Vi bor n\u00e4ra Ungdomens hus s\u00e5 vi gick dit n\u00e4r vi fick beskedet att vi skulle g\u00e5. Omkring 100 personer var samlade. Det var en \u00f6verraskning att se hur fint huset blivit och till detta alla vackra, v\u00e4lkl\u00e4dda och f\u00e4rgglada m\u00e4nniskorna. Muditu ledde invigningen, Samuel h\u00f6ll ett l\u00e5ngt tal, tv\u00e5 k\u00f6rer sj\u00f6ng. Vi stod ute den f\u00f6rsta delen, tur att vi kunde st\u00e5 i skugga, hettan var p\u00e5taglig, svetten rann men det var en h\u00e4rlig st\u00e4mning.<\/p>\n<p>Jag fick uppdraget att klippa bandet, ett stort brett bl\u00e5tt band. B\u00f6rjade med \u201dGod dag k\u00e4ra br\u00f6der och systrar\u201d  p\u00e5 kikongo Bakundi bami bazola, bampangi ye bibusi, mbote zeno kongoleserna svarade med mbote zeno och jubel. Klippte bandet och avslutade med att f\u00f6rklara att Ungdomens hus och Framtidens hus i Ville Haute i Matade f\u00f6r invigt Mu diadi tweti samuna mbiekolo a nzo a bantwenia ye nzo yawakuntuala ku Ville Haute, Matadi. I namn av Fader, Son och helig Ande Mu nkumbu a Se, ye Mwana ye Mpeve Yanlongo. N\u00e4r detta var sagt blev det ett v\u00e5ldsamt jubel! Det lyfte mig s\u00e4kert 2 meter! Tack Alice Sandblom och Josef Nsumbu f\u00f6r spr\u00e5kundervisning.<\/p>\n<p>Innan n\u00e5gon fick g\u00e5 in skulle jag ocks\u00e5 vattna marken framf\u00f6r ing\u00e5ngen. Inne i byggnaden fick jag h\u00e5lla invigningstalet. Min syster Inga-Maj \u00f6versatte. Talet finns under Invigning p\u00e5 v\u00e5r webb <a href=\"http:\/\/matadi.hakanson.se\/\" target=\"_blank\">http:\/\/matadi.hakanson.se<\/a>. K\u00f6rerna sj\u00f6ng och gjorde olika drama. Bernt \u00f6verl\u00e4mnade ett presentkort med en invigningsg\u00e5va fr\u00e5n Gudrun och Lasse Yngvesson, Hugo tog fram en liten kille som fick ta emot en av tio fotbollar, Lars-Ola \u00f6verl\u00e4mnade 75 medaljer, i guld, silver och brons, Lennart f\u00f6r\u00e4rade GCSL  en svensk bordsflagga. Kv\u00e4llen avslutades ute med mat. Menyn bestod av k\u00f6tt, kyckling stekta bananer och maniok och mycken Fanta, Sprite och Cola. Besticken r\u00e4ckte inte till alla, vi andra \u00e5t med tandpetare och h\u00e4nderna. Det f\u00f6rsta vi fick g\u00f6ra innan vi \u00e5t var att tv\u00e4tta v\u00e5ra h\u00e4nder med tv\u00e5l och vatten. F\u00f6r detta var tre personer avdelade. Gemenskapen h\u00f6ll p\u00e5 till det afrikanska natten br\u00f6t in och m\u00f6rkret var kompakt. En invigning som gav best\u00e5ende intryck p\u00e5 knallar fr\u00e5n Norden. Vilken gl\u00e4dje och spontanitet!<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Dagen b\u00f6rjade med ett bes\u00f6k hos borgm\u00e4staren, Nsompa Bulezi, i Matadi. Han ber\u00e4ttade att han \u00e4r kristen och tillh\u00f6r Kimbangistkyrkan och k\u00e4nner Olle Alkholm i Sverige. Han uttryckte uppskattning av vad svenskar har gjort och g\u00f6r i Kongo. Vi fick &hellip; <a href=\"https:\/\/matadi.hakanson.se\/se\/inauguration\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-54","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-msg"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/matadi.hakanson.se\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/matadi.hakanson.se\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/matadi.hakanson.se\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/matadi.hakanson.se\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/matadi.hakanson.se\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=54"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/matadi.hakanson.se\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1075,"href":"https:\/\/matadi.hakanson.se\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54\/revisions\/1075"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/matadi.hakanson.se\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=54"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/matadi.hakanson.se\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=54"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/matadi.hakanson.se\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=54"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}