![\"Emy](\"http:\/\/matadi.hakanson.se\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/CIMG9922.jpg\" "\\"CIMG9922\\"")
<\/a>Emy Miantezila<\/p><\/div><\/p>\n
Direkt efter frukosten gav vi oss iv\u00e4g till Lukala och till cementfabriken CILU. Nganga har arbetat 40 \u00e5r p\u00e5 denna industri och Therese 35 \u00e5r. Han som transportansvarig och hon som sjuksk\u00f6terska. V\u00e5rt v\u00e4rdpar \u00e4r allts\u00e5 pension\u00e4rer men mycket aktiva. Nganga ordnade s\u00e5 vi kunde g\u00f6ra detta studiebes\u00f6k. Vid porten blev vi utrustade med hj\u00e4lm, bes\u00f6ksv\u00e4st och en guide, Odi Oscar, \u00e4ven chef f\u00f6r service och s\u00e4kerhet. Han tog oss f\u00f6rst p\u00e5 en promenad p\u00e5 500 meter till det v\u00e4ldiga dagbrott d\u00e4r de utvunnit kalksten sedan mer \u00e4r 65 \u00e5r tillbaka. \u00d6ver kalksten ligger ett tjockt lager lera som ocks\u00e5 anv\u00e4nds till att framst\u00e4lla cement. Oscar ber\u00e4ttade att det finns kalksten 100 meter under schaktbotten och dessutom enorma kullar som ligger or\u00f6rda s\u00e5 r\u00e5varutillg\u00e5ngen \u00e4r s\u00e4krad f\u00f6r en mycket l\u00e5ng tid fram\u00f6ver. Ett exempel p\u00e5 enorma r\u00e5varutillg\u00e5ngar i Kongo.<\/p>\n
Stora gruvtruckar g\u00e5r i skytteltrafik till fabrikens stenkross. I en imponerande trumma br\u00e4nns kalken och blandas med lera och till detta tills\u00e4tts 3 % gips och av denna blandning blir det cement fr\u00e5n CILU i Lukala. Deras kapacitet \u00e4r 1500 ton cement per dag. Belgarna har byggt fabriken men tyskarna \u00e4ger den sedan 2 \u00e5r tillbaka. 450 personer har sitt arbete p\u00e5 fabriken. Fr\u00e5n b\u00f6rjan till slut vandrade vi i tunnare eller tjockare damm och r\u00f6k. M\u00e5nga arbetare bar andningsskydd och Therese kunde bekr\u00e4fta som sjuksk\u00f6terska p\u00e5 fabriken att det var problem med luftr\u00f6r och lungor f\u00f6r m\u00e5nga arbetare. Det blev damm fr\u00e5n topp till t\u00e5, men det var ett annorlunda bes\u00f6k, och en imponerande anl\u00e4ggning. Innan vi l\u00e4mnade fabriken fick vi ta bruk av tryckluft f\u00f6r att f\u00e5 ur allt damm i skor och sandaler och p\u00e5 kl\u00e4der. Efter\u00e5t fr\u00e5gade vi Nganga hur det var att arbeta p\u00e5 fabriken, han hade bara lovord att s\u00e4ga om samarbetet med belgarna. D\u00e4rut\u00f6ver ber\u00e4ttade han att kineserna f\u00e5r importera cement utan tull och \u00e4r p\u00e5 s\u00e5 vis billigare \u00e4n inhemsk produktion. Ett bland m\u00e5nga exempel p\u00e5 hur import skadar den inhemska produktionen. Andra exempel p\u00e5 import \u00e4r begagnade och nya kl\u00e4der eller livsmedel som slagit ut delar av den befintliga inhemska produktionen, och \u00f6kar p\u00e5 arbetsl\u00f6sheten.<\/p>\n
D\u00e4refter korsade vi genomfartsleden och tog bilarna och \u00e5kte in i ett mycket vackert parkliknande omr\u00e5de med m\u00e5nga vackra villor, skolor, sjukstuga, BB, en stor swimmingpool och sportanl\u00e4ggningar och vid ena sidan ett flygf\u00e4lt, h\u00f6nseri, ankuppf\u00f6dning och fina odlingar, ett omr\u00e5de som \u00e4r till f\u00f6r f\u00f6retagsledning och tj\u00e4nstem\u00e4n p\u00e5 CILU. H\u00e4r bodde Nganga och Therese ocks\u00e5. P\u00e5 en trevlig servering gjorde vi oss ot\u00f6rstiga med Fanta och Coca-Cola.<\/p>\n
Sedan for vi till Ngangas hotellbygge. Han h\u00e5ller nu p\u00e5 att f\u00e4rdigst\u00e4lla tv\u00e5 plan med m\u00e5lning och kakels\u00e4ttning. En hel del har h\u00e4nt sedan vi var h\u00e4r sist i februari och om sex m\u00e5nader ska de h\u00e4r b\u00e5da planen vara f\u00e4rdiga. Det tredje planet f\u00e5r v\u00e4nta. Han m\u00e5ste f\u00e5 ig\u00e5ng verksamheten f\u00f6r att f\u00e5 banken att l\u00e5na honom pengar till tredje planet.<\/p>\n
Kl 15 k\u00f6rde vi ig\u00e5ng entreprenadutbildningen med inledning av b\u00f6n, h\u00e4r avslutade vi ocks\u00e5 v\u00e5ra samlingar med b\u00f6n. Ett mycket naturligt inslag f\u00f6r en kongoles. De flesta hade gjort sin heml\u00e4xa, en produktionskalkyl som vi nu tar med oss. David redovisade sin om h\u00f6nor. Den visade att det kostar n\u00e4stan 18 USD att f\u00f6da upp en kyckling till v\u00e4rpduglig h\u00f6na. Philom\u00e9ne som ska starta bageri redovisade sin kalkyl p\u00e5 150 baguetter.<\/p>\n
Idag fick vi f\u00f6rl\u00e4nga undervisningen till 18.30. Det hann ocks\u00e5 bli m\u00f6rkt och de vanliga str\u00f6mavbrotten kom som brev p\u00e5 posten. Men med v\u00e5ra kongoerfarenheter hade vi v\u00e5ra solcellslampor med oss och Yapeco monterade snabbt upp dem. Han fick samtidigt tillf\u00e4lle att g\u00f6ra reklam och fick h\u00e4r p\u00e5 direkten ett antal potentiella kunder. Inget ont utan det har n\u00e5got gott med sig. Redovisning om sina aff\u00e4rsid\u00e9er ska de l\u00e4mna in till Emy som nu \u00e4r v\u00e5r lokala person och ansvarig i Kimpese, senast den 24 oktober d\u00e5 vi passerar Kimpese p\u00e5 v\u00e4gen till Kinshasa. F\u00f6r \u00f6vrigt forts\u00e4tter vi utbildningen senare med mer f\u00f6rberedelser och undervisning f\u00f6r att de ska vara redo att hantera ett l\u00e5n. Att f\u00e5 ett l\u00e5n utan f\u00f6rberedelse och kundskap kan bli en katastrof f\u00f6r b\u00e5de l\u00e5ntagare och l\u00e5ngivare.<\/p>\n
ngg_shortcode_1_placeholder<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Direkt efter frukosten gav vi oss iv\u00e4g till Lukala och till cementfabriken CILU. Nganga har arbetat 40 \u00e5r p\u00e5 denna industri och Therese 35 \u00e5r. Han som transportansvarig och hon som sjuksk\u00f6terska. V\u00e5rt v\u00e4rdpar \u00e4r allts\u00e5 pension\u00e4rer men mycket aktiva. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa