Klockan 02.00 var det uppstigning. Nattens s\u00f6mn var kort och dessutom av d\u00e5lig kvalitet. Efter en timma var Kerstin och jag p\u00e5 v\u00e4g till Lars-Ola. Hans fru Lena tog oss tre till Bor\u00e5s d\u00e4r de \u00f6vriga stod och v\u00e4ntade utanf\u00f6r Immanuelkyrkan. Daniel och Sara, Hugo och Ritvas son och dotter, skjutsade oss till Landvetter i tv\u00e5 bilar och en sl\u00e4pk\u00e4rra. Sl\u00e4pk\u00e4rran var lastad med 396 kg i 21 v\u00e4skor. D\u00e4rtill kom handbagaget som ingen v\u00e4gde. Tur att inte allting kollas. Vi hade allts\u00e5 tre v\u00e4skor f\u00f6r mycket men 18 kg tillgodo i vikt.<\/p>\n
Vid incheckningen lyckades Bernt f\u00f6rvandla en v\u00e4ska till handbagage. Det var den v\u00e4ska som Elisabet Nsumbu kom med n\u00e4r allt var packat p\u00e5 m\u00e5ndagseftermiddan. Nu hade vi 2 v\u00e4skor f\u00f6r mycket men vikten tillgodo \u00f6kade ju med 10 kg. Det blev stopp f\u00f6r Hugo i in checkningen. Han hade de h\u00e4r v\u00e4skorna som vi inte fick ha med oss. Hon som sk\u00f6tte incheckningen sa att ni f\u00e5r betala ca: 1 500:- per v\u00e4ska. Det beskedet k\u00e4ndes tungt. V\u00e4skorna inneh\u00f6ll fotbollar till Emys killar och tjejer i Kimpese, n\u00e5gra skulle ocks\u00e5 vi ge som invigningsg\u00e5va till Ungdomens Hus i Matadi.<\/p>\n
Hugo och Ritva gick och st\u00e4rkte sig med lite kaffe. N\u00e4r Air Bryssel \u00f6ppnade 05.30 var Hugo d\u00e4r med assistans av Bernt, han som omvandlat bagage till handbagage, och Lennart. Hugo ber\u00e4ttade den fantastiska historien om fotbollskillarna i Kimpese. De blev s\u00e5 tagna av denna historia s\u00e5 Hugo med assistenter fick g\u00e5 tillbaka till incheckningen och kolla exakt hur mycket v\u00e5r totala bagagevikt var. Vi hade som sagt 27 kg tillgodo efter Bernts f\u00f6rvandlingsnummer. De tv\u00e5 v\u00e4skorna med 40 nya och 20 l\u00e4tt begagnade bollar v\u00e4gde 25 kg. De fick med sig en skriftlig handling som intygade att vi inte hade \u00f6verlast. Tv\u00e4rtom vi hade underlast med hela 27 kg.<\/p>\n
N\u00e4r damen i Air Bryssels kontor sammanv\u00e4gde detta dokument och Hugos tidigare framst\u00e4llning f\u00f6ll hon till f\u00f6ga och sa \u2013 ni f\u00e5r ta v\u00e4skorna och det kostar inget extra. P\u00e5 l\u00e5ngt h\u00e5ll kunder vi se vilket besked Hugo hade f\u00e5tt. I morgon f\u00e5r killarna och tjejerna i Kimpese 50 bollar. Underbart!<\/p>\n
Packningen i m\u00e5ndags var f\u00f6r \u00f6vrigt ett under. Ingen av trodde att vi skulle f\u00e5 in allt under locken p\u00e5 v\u00e5ra v\u00e4skor, men det gick till allas f\u00f6rv\u00e5ning. Varenda pryl fick vi med. I v\u00e5rt bagage har vi: medicinsk utrustning, fotbollskl\u00e4der till tv\u00e5 kompletta lag plus ett antal par skor plus 69 nya jubileums T-shirts fr\u00e5n SVIF:s 70-\u00e5rsjubileum, ett or\u00e4kneligt antal medaljer att pryda blivande segrare med i tre val\u00f6rer guld, silver och brons, komplett bestickuppsats till ett stort kalas, b\u00f6cker till ett bibliotek i Luozi, almanackor och material till s\u00f6ndagsskola till en f\u00f6rsamling i Sundi Lutete, dessutom en hel del dollar till ett antal mottagare, till detta kommer en del privata grejor f\u00f6r dagarna i Kongo, tandborste o dyl.<\/p>\n
Nu g\u00e5r vi in f\u00f6r landning i Douala i Kamerun. Vi flyger med en Airbus 330. Plats f\u00f6r 300 resen\u00e4rer, men vi \u00e4r nog inte mer 200. Fr\u00e5n Bryssel till Douala \u00e4r det 524 mil. Vi har 113 mil kvar till Kinshasa.<\/p>\n
Det tredje undret \u00e4r Jennys pass. Visum f\u00f6r henne fick s\u00f6kas i Sverige. Skickades tillbaka till Chile den 13 sept. I torsdags var det sp\u00e5rl\u00f6st f\u00f6rsvunnet mellan Sverige och Chile. Det finns ju m\u00e5nga st\u00e4llen d\u00e4remellan. Halva torsdagen gick \u00e5t att s\u00f6ka och finna alternativa l\u00f6sningar med ambassader. Inga av v\u00e5ra geniala l\u00f6sningar accepterades. Postverken i Sverige och Chile skyllde p\u00e5 varandra. Man ska nog inte anv\u00e4nda dessa akt\u00f6rer med s\u00e5dana uppdrag. Den enda hj\u00e4lpen fr\u00e5n svenska posten var ett gott r\u00e5d fr\u00e5n Ulricehamn. \u2013 S\u00e4g till Jenny att g\u00e5 till sitt lokala postkontor i Santiago. Hon gjorde s\u00e5, uppgav kolli id, f\u00e4rg och annat utm\u00e4rkande. \u2013 Kom tillbaka om en timma. \u00c4r tillbaka om en timma och f\u00e5r beskedet. \u2013 vi har hittat din f\u00f6rs\u00e4ndelse kom tillbaka i morgon s\u00e5 f\u00e5r du passet. \u00c4r tillbaka p\u00e5 l\u00f6rdagen men inget pass.<\/p>\n
Nu \u00e4r det en vardag till innan flyget g\u00e5r p\u00e5 tisdagsmorgonen. Jenny g\u00e5r till postkontoret p\u00e5 m\u00e5ndagen och \u00e4mnar sitta d\u00e4r till passet kommer. Passet fick Jenny i sin hand 15 timmar innan flygavg\u00e5ngen till Johannesburg. Resultatet \u00e4r en kombination av b\u00f6n och m\u00e4nskliga anstr\u00e4ngningar. Samarbete ger resultat. Detta var lite tankar p\u00e5 flyget mellan Bryssel och Kinshasa. Just nu passerar vi ekvatorn och m\u00f6rkret har lagt sig \u00f6ver Afrika. Detta \u00e4r dagen d\u00e5 vi alla i g\u00e4nget utom Hugo f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen ska trampa Kongos jord.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Klockan 02.00 var det uppstigning. Nattens s\u00f6mn var kort och dessutom av d\u00e5lig kvalitet. Efter en timma var Kerstin och jag p\u00e5 v\u00e4g till Lars-Ola. Hans fru Lena tog oss tre till Bor\u00e5s d\u00e4r de \u00f6vriga stod och v\u00e4ntade utanf\u00f6r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa