S\u00e5 s\u00e4ger en sm\u00e5l\u00e4nning och en v\u00e4stg\u00f6te s\u00e4ger – Kostar det n\u00e5got? Uttrycken speglar sparsamhet kanske, eller \u00e4r det snarare ett uttryck f\u00f6r sn\u00e5lhet. Jag ska lite eller inget betala f\u00f6r det jag f\u00e5tt. N\u00e4r det g\u00e4ller Kongo, ang\u00e5r det oss? Har vi n\u00e5gra f\u00f6rpliktelser emot dem? Kan vi vara skyldiga dem n\u00e5got?<\/p>\n
Fr\u00e5n det vi bildade Matadi Support Group (MSG) 2007 har jag l\u00e4st en del om Kongos historia. I slutet av 1400-talet kom Portugiserna till Kongo. De tog sig in i landet genom Kongofloden. Portugiserna b\u00f6rjade nu slavhandel man k\u00f6pte och man tog m\u00e4nniskor med v\u00e5ld. Slavarna fraktades till Brasilien, Mellanamerika och Nordamerika. Denna handel p\u00e5gick l\u00e5ngt in p\u00e5 1800-talet. Hela omr\u00e5den t\u00f6mdes p\u00e5 m\u00e4nniskor i Kongo. Det handlade om milliontals afrikaner som hamnade p\u00e5 andra sidan jordklotet i slaveri.<\/p>\n
P\u00e5 1880-talet blev Kongo Kinshasa en koloni. Den blev ocks\u00e5 den Belgiske kungen Leopold II privata egendom. Elfenben var nu en \u00e5tr\u00e5v\u00e4rd vara f\u00f6r europ\u00e9er. De afrikanska byarna \u00e5lades att leverera elfenben. Genom uppfinningar och industrialiseringen i Europa beh\u00f6vdes det gummi och gummitr\u00e4d v\u00e4xer i Kongo. Nu st\u00e4llde man ytterligare krav p\u00e5 byarna att leverera gummi. Belgarna och m\u00e5nga andra europ\u00e9er, d\u00e4r ingick \u00e4ven svenskar som var legosoldater. De ut\u00f6vade en grym behandling av kongoleserna. V\u00e4grade byarna, eller att inte leverera den m\u00e4ngd elfenben och gummi som var best\u00e4mt s\u00e5 h\u00f6gg man h\u00e4nderna av kongoleserna, tog kvinnor och barn som gisslan eller helt enkelt sk\u00f6t dem, allt f\u00f6r att visa vem som var herre och best\u00e4mde kongolesernas villkor.<\/p>\n
Med denna plundring slog man p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll s\u00f6nder den samh\u00e4llsstruktur som fanns i Kongo med byar, samh\u00e4llen och riken. Under 1900-talet har v\u00e4stv\u00e4rlden och \u00e4ven Asien uppt\u00e4ckt hur rikt Kongo \u00e4r p\u00e5 mineraler och metaller. En av v\u00e4rldens st\u00f6rsta kopparfyndighet finns h\u00e4r. En av de f\u00e5 fyndigheter i v\u00e4rlden av coltan finns i Kongo. Coltan \u00e4r ett mineral som bl a anv\u00e4nds i v\u00e5ra mobiltelefoner. Sannolikt \u00e4r delar i din mobiltelefon och din dator fr\u00e5n Kongo.<\/p>\n
Kongo \u00e4r rikt p\u00e5 naturtillg\u00e5ngar men m\u00e4nniskorna \u00e4r fattiga. Varf\u00f6r f\u00e5r inte kongoleserna del av landets rikedomar? Det finns s\u00e4kert flera orsaker till denna fattigdom. Jag vill h\u00e4r peka p\u00e5 en orsak. De utl\u00e4ndska exploat\u00f6rerna har utnyttjat sitt f\u00f6rspr\u00e5ng och kommit \u00f6ver m\u00f6jligheter att utvinna naturtillg\u00e5ngarna p\u00e5 ett alldeles f\u00f6r billigt s\u00e4tt. Vi kan konstatera att utnyttjandet av Kongo forts\u00e4tter \u00e4ven idag. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r du och jag skyldiga och vi b\u00f6r se till att bek\u00e4mpa den fattigdom som kongoleserna lever under. Vi b\u00f6r st\u00e4lla oss fr\u00e5gan: Bygger v\u00e5r v\u00e4lf\u00e4rd p\u00e5 andras fattigdom?<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
S\u00e5 s\u00e4ger en sm\u00e5l\u00e4nning och en v\u00e4stg\u00f6te s\u00e4ger – Kostar det n\u00e5got? Uttrycken speglar sparsamhet kanske, eller \u00e4r det snarare ett uttryck f\u00f6r sn\u00e5lhet. Jag ska lite eller inget betala f\u00f6r det jag f\u00e5tt. N\u00e4r det g\u00e4ller Kongo, ang\u00e5r det … Forts\u00e4tt l\u00e4sa