![\"\"](\"http:\/\/matadi.hakanson.se\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/kimbemba.jpg\" "\\"kimbemba\\"")
<\/a>Killarna i Kimbemba<\/p><\/div><\/p>\n
Natten blev kort, en hel del skriverier till sena timmen, somnade n\u00e4r det v\u00e4l blev dags. Efter tv\u00e5 timmar, vid halv fyra satte v\u00e4rden Ngangas tupp ig\u00e5ng f\u00f6r full hals. Det visade sig att h\u00f6nshuset l\u00e5g alldeles utanf\u00f6r v\u00e5rt sovrumsf\u00f6nster och det gick inte att st\u00e4nga.\u00a0Vid varje hel- och halvtimme flaxade, sprang och skrek han s\u00e5 h\u00f6gt han kunde. Aldrig har en tupp varit s\u00e5 h\u00f6gljudd vad jag kan minnas. En machete i denna sund s\u00e5 hade det varit frestande att g\u00f6ra honom huvudet kortare. Nej\u00a0sj\u00e4lvfallet, emot en v\u00e4nlig v\u00e4rd kan man naturligtvis inte sl\u00e5 ihj\u00e4l hans tupp. Vid frukosten beklagade v\u00e4rdparet tuppens uppf\u00f6rande och lovade att n\u00e4sta g\u00e5ng vi kommer ska han vara inl\u00e5st.<\/p>\n
Sedvanlig havregrynsgr\u00f6t och tillh\u00f6rande medicinering intogs. D\u00e4rp\u00e5 gick Yapeco, \u00a0Bernt och jag till banken f\u00f6r att ta ut ett penningbidrag fr\u00e5n Sverige och ge till Emy Miantezila. Vi l\u00f6ste uttaget p\u00e5 2\u00a0450 US dollar med VISA-kort i en uttagsautomat som BIAC hade vid sitt kontor. Vi samtalade med Emy och sonen David som \u00e4r agronom om jordbruksprojekt runt Kimpese. De kommer att unders\u00f6ka ett antal viktiga fr\u00e5gor f\u00f6r att komma vidare tills vi tr\u00e4ffas n\u00e4sta g\u00e5ng den 24 februari.<\/p>\n
Nganga h\u00f6ll p\u00e5 att bygga ett litet hotell p\u00e5 \u00e5tta rum och tillh\u00f6rande restaurang.\u00a0Han visade det f\u00f6r oss och ber\u00e4knar att han kan \u00f6ppna det mars april, ett tilltalande bygge i centrum av Kimpese.<\/p>\n
Efter detta kom Sam fr\u00e5n IME-sjukhuset och h\u00e4mtade oss f\u00f6r att ta oss de tio milen till f\u00e4rjel\u00e4get Kimbemba. Det blev tre timmars resa p\u00e5 ett underlag som \u00e4r allt annat \u00e4n v\u00e4g. Sam \u00e4r van vid Kongov\u00e4gar och det g\u00e5r undan med honom bakom ratten. Han har en Toyota Land Cruiser, en robust jeep med en 6-cylindrig diesel. P\u00e5 v\u00e4gstr\u00e4ckan g\u00e5r det inte att anv\u00e4nda annat \u00e4n terr\u00e4ngg\u00e5ende fordon. Resan \u00e4r inte behaglig men fram kommer vi, n\u00e5got omskakade.<\/p>\n
Killarna som i juni fick engelska Nya testamenten kom och h\u00e4lsade p\u00e5 oss och pratade en stund. Hur de kunde veta att vi kom berodde troligen p\u00e5 att en av killarna, Honete, hj\u00e4lpte till p\u00e5 f\u00e4rjan. Vi bad dem att maila till oss om det var n\u00e5got de beh\u00f6vde, men vad vi f\u00f6rstod hade de ingen utrustning f\u00f6r att anv\u00e4nda mail. En behaglig halvtimmes f\u00e4rjetur hade vi de tre till fyra kilometerna \u00f6ver Kongofloden. P\u00e5 andra sida m\u00f6tte Gunnel J\u00f6nsson.<\/p>\n
Vi bor i Gunnel J\u00f6nssons hus med egen l\u00e4genhet f\u00f6r Bernt och mig. Yapeco bor inne hos Gunnel. Maten \u00e4ter vi ocks\u00e5 hos Gunnel. H\u00e4r i Luozi \u00e4r det lugnt och sk\u00f6nt och i kv\u00e4ll har vi str\u00f6m, det underl\u00e4ttar livet. Efter middan planerade vi morrondagens m\u00f6te med nya entrepren\u00f6rer. Robert Diabiyanza kom och h\u00e4mtade delar till sitt motors\u00e5g och medicin och Daniel Bimpe, verkstads\u00e4gare, ville planera ett m\u00f6te till p\u00e5 onsdag. Som avslutning p\u00e5 dagen blev det en kv\u00e4llsmacka.<\/p>\n
ngg_shortcode_1_placeholder<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Natten blev kort, en hel del skriverier till sena timmen, somnade n\u00e4r det v\u00e4l blev dags. Efter tv\u00e5 timmar, vid halv fyra satte v\u00e4rden Ngangas tupp ig\u00e5ng f\u00f6r full hals. Det visade sig att h\u00f6nshuset l\u00e5g alldeles utanf\u00f6r v\u00e5rt sovrumsf\u00f6nster … Forts\u00e4tt l\u00e4sa